Läste härom veckan att Gävles skomakare miljönärmärks. Helt rätt, tycker jag! Genom lagning och reparation ger ju skomakarna skorna ett längre liv, minskar avfallet och gör indirekt så att vi kanske konsumerar mindre.
Jag lämnade själv in två av mina favoritskor – av läder – för lagning och underhåll förra veckan. Blev så glad att klacken gick att laga på stövlarna – de skönaste och finaste jag någonsin haft!
Passade också att fråga hur jag ska sköta skinnskorna bättre framöver, och fick dessa tips:

1. Rengör regelbundet

Oftast räcker det med att borsta bort smuts och damm med en skoborste. Ibland behövs tyngre grejer – som lädertvål, galltvål eller skumtvål. In med skon under rinnande vatten och löddra upp hela ytan med tvålen. Det är viktigt att skon blir jämnt blöt. Torka sedan skon noggrant med papper eller handduk och ställ undan dem för torkning i ungefär ett dygn. Gärna med cederblock isatta

2. Vårda varsamt

Köp en skokräm i burk eller tub – gärna med mycket olika oljor och bivax– och med färgpigment som passa dina läderskor. Använd efter rengöring och applicera krämen i cirkelrörelser. Var noga med att få in kräm vid sulkanten, där fukt når skorna först. Låt verka i 5 minuter och applicera sedan ett lager till. Efter 10-15 minuter är det dags att börja jobba upp en ny yta på skorna med en skoborste av tagelborst. Gärna så tät som möjligt, för då går krämen in i skinnet bättre.
Vill du ha en glansig yta, applicera ett lager av en vaxkräm med hög glans i, på samma sätt som ovan. För ännu mer glans, putsa med en putsduk på slutet.

3. Skydda skorna

Även om skokrämen ger bra skydd mot väta kan det vara bra att impregnera skon med en minkoljebaserad produkt, eller dylikt, också. Massera in ett tunt lager på hela skon (extra noggrant längs sulan). Låt torka någon timme och polera ytan lite. Minkolja kan annars ge en lite kladdig yta, som drar till sig smuts.

På senhösten älskar jag varma, mustiga grytor. Jag älskar även sötpotatis. Så det här blev ju en riktig femetta!

Gryta med grön curry och sötpotatis
4 port

1 msk olja
1/2 gul lök
1-2 msk grön curry
1 stor sötpotatis, skalad och tärnad
1 brk kokosmjölk
1,5-2 dl vatten
1 medelstor aubergine, skalad och tärnad
6 limeblad
2 msk fisksås (uteslut om du vill äta äkta vegetariskt)
2 msk limesaft
2 tsk limeskal
2 tsk brunt farinsocker
färsk koriander

ris

Värm oljan i en wokpanna eller dylikt. Lägg ner lök och currypasta och fräs på medelstark värme i ca 3 minuter. Rör om under tiden.
Tillsätt kokosmjölk och vatten. Koka upp, sänk värmen och sjud utan lock i 5 minuter. Tillsätt sötpotatis och koka ytterligare 6 minuter.
Tillsätt aubergine och limeblad och sjud i 10 minuter eller tills grönsakerna är riktigt mjuka.
Tillsätt eventuellt fisksås och definitivt limesaft och -skal, samt socker. Rör ihop och strö över färsk koriander (fryst funkar också).
Servera med ris eller annat favoritgryn.

Fler Asien-inspirerade grytor:

Veckans vardagsvego: Gryta med kokosgrädde och jordnötssmör

Veckans vardagsvego: Currygryta med tofu

Gul thaicurry

I vårt fina kedjehusområde värmdes alla hus upp av olja från början. Det var bland det första vi åtgärdade…

Jag vet, de flesta har hört allt det där om att släcka lampor när man inte är i rummet (1), inte lämna hemelektronik i standby-läge (2), köpa el av bolag som har märkningen bra miljöval (3 – viktigast!) och så vidare. Men det är värt att påminna om. Så här mycket koldioxid – och pengar – kan du spara med ytterligare tre enkla insatser:

Åtgärder: Sänk innetemperaturen en grad (4), byt till snålspolande blandare i kök och badrum(5) samt byt till energieffektivt kylskåp (6).
Vinster: Du genererar drygt 860 kg mindre koldioxid per år, och sparar cirka 3000 kronor (Källa: artikel i Femina baserad på statistik från Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen).

Allt som allt: 6 relativt enkla sätt att dra ditt strå till stacken!

Men det finns förstås fler aspekter på boendet. Som hur vi bygger dem, till exempel. Enligt EU-direktiv ska alla nybyggnationer (flerfamiljshus, villor etc) vara näranoll-byggnader från och med år 2020 (läs mer här). Nollenergihus är hus som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv tillför. Det kan vara el från till exempel solceller eller värme som levereras till annan byggnad eller fjärrvärmenätet.

Eller så kan det handla om var vi bor. För några veckor sedan läste jag också en intressant artikel om att skapa mer hållbara städer. Den i USA vanliga lösningen att bo i en förort och köra in till jobbet inne i staden, samt att bygga stora shoppingcenter utanför stadens centrum, har gjort allt fler allt mer bilberoende samtidigt som stadskärnan blivit allt mindre levande. Nu höjs allt fler röster om att skapa fler boenden inne i stadskärnan, samt att satsa mer på kollektivtrafik och större butiksutbud i stället.Eftersom allt fler flyttar till städer världen över är det här en viktig knäckfråga att ta tag i.