Meny

close

Veckans vardagsvego: Lila bulgursallad med baba gannouj

Fräscht – med citron och vitlök mot februariförkylningen! 😉

Lila bulgursallad med auberginegucka
4 port

2 pkt halloumi

4-5 rödbetor
1/2 gul lök
1 tärning grönsaksbuljong
2 dl bulgur
1/2-1 vitlöksklyfta
1/2 msk honung
1/2 citron, saften
2 msk olivolja
salt och svartpeppar

Babab gannouj (aubergineröra):
2 små auberginer
1-2 vitlöksklyftor
1/2 citron, saften
1/2 dl tahini
1 msk olivolja
salt efter egen smak
mynta

Börja med baba gannoujen: Sätt ugnen på 200 grader.
Halvera auberginerna och strö salt på snittytorna. Låt stå 10-15 minuter och torka sedan av vattnet från halvorna med hushållspapper. Lägg halvorna med snittytan uppåt på en plåt. Ugnsbaka 20-25 minuter tills de är mjuka. Låt svalna och dra sedan av skalen. Lägg aubergineinkråmet i en matberedare tillsammans med vitlöksklyfta (en brukar räcka), citronsaft, tahini och olivolja. Mixa ihop och smaka av med salt. Lägg upp i en skål och strö ev lite torkad mynta över.
Skala och skär rödbetorna i tunna klyftor. Gör likadant med löken. Koka grönsakerna mjuka i en kastrull med vatten och 1 grönsaksbuljongtärning i.
Koka bulgaren enligt instruktionerna på förpackningen. Vänd ihop med rödbetor och lök.
Pressa vitlöken och blanda med honung, citronsaft och olivolja. Salta och peppra. Häll ner allt i bulgursalladen och blanda väl. Strö ev färsk persilja över.
Stek hallomiun och servera allt tillsammans.

 

 

Veckans eko-ord: Ekologiskt fotavtryck

Det är inte helt lätt att förstå hur mycket vi påverkar vår omgivning – genom det vi konsumerar, äter, den energi vi använder och så vidare.
Men det är just detta ekologiska fotavtryck handlar om: Hur stor “biologisk produktiv yta” krävs för att ta fram produkterna vi köper och för att ta hand om avfallet som skapas? Eller hur stor yta med nyplanterad skog skulle behövas för att “fånga upp” koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas?

Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha) – ett sorts genomsnitt av de biologiskt produktiva ytorna.
Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10:e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har!

Det många glömmer är nämligen att vi sätter avtryck även i andra länder. När vi köper produkter med palmolja i bidrar vi till exempel indirekt till att Indonesien bränner ner regnskog för att göra plats för odling av palmolja, långa transporter etc.
I länder som toppar fotavtrycksligan gäller det alltså att konsumera smartare för att minska vår påverkan på jorden – utan att förlora i livskvalitet.
I fattiga länder handlar det i stället om att man behöver öka sina fotavtryck för att få en acceptabel levnadsstandard – men på ett smartare sätt jämfört med mer utvecklade länder. Läs mer här.

Läs också denna intressanta debattartikel, där miljöorganisationerna i veckan uppmanade  Miljömålsberedningen att titta utanför Sveriges gränser.  Svenskarnas konsumtionsutsläpp har nämligen INTE inte minskat de senaste decennierna – på grund av fler utlandsresor, köttimport och en ökning av annan importerad konsumtion.

Veckans eko-shopping: Kudde med långa fransar

Fransprydda "Björk" av ekologisk lammull, 45x45 cm, 285 kr, Klippan Yllefabrik.

Fransprydda “Björk” av ekologisk lammull, 45×45 cm, 285 kr, Klippan Yllefabrik.

Klippans yllefabrik är ett familjeföretag som grundades 1879. Designen har varit färgglad och lite brokig – fram tills för något år sedan. Sedan dess har företaget kompletterat med mer nedtonade produkter – men fortfarande med karaktär!

Alla filtar och plädar från grunden i den egna fabriken i nordöstra Skåne. Alltid av naturmaterial och i största möjliga mån ekologiska alternativ. Själv blev jag väldigt kär i kudden “Björk” av 100 % ekologisk lammull. Sååå gosig!