Bikerjacka gjord av 100 % återvunnet/återarbetat läder. Tillverkat av svenska Deadwood, finns hos Ecosphere.se.

De som har följt min blogg ett tag vet att jag är ganska svag för nya kläder. Även om jag huvudsakligen försöker köpa sådant som jag vet att jag inte kommer att tröttna på gillar jag också kläder som sticker ut lite. Hemskt gärna färgstarka.  Och de är ofta mer daterade i stilen.

Jag är tydligen inte den enda som älskar mode. En ny avhandling från Chalmers (gjord av Sandra Roos) visar nämligen att vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg om året, men bara ett fåtal används 100-200 gånger – vilket är den ungefärliga livslängden för olika plagg. Samtidigt är modeindustrin en av de värsta miljöbovarna vi har i världen. Vi konsumenter kan bara påverka 25 procent av den klimatpåverkan kläderna har. Men de procenten gör förstås skillnad.

Här kommer därför 5 enkla tips om hur du kan bli en bättre fashionista:

Viktigast: Använd kläderna tills de är utslitna
När det gäller strumpor och underkläder tar jag det där med att använda plaggen länge till extremer i bland, till min mans förtvivlan… 😉
Men det går väl att hitta en balans mellan att slänga för att man tröttnat på toppen efter någon månad och att gå omkring i sådant det gått hål i, tänker jag. När plagg är så slitna att tyget är på gränsen till genomskinligt kan man till exempel med gott samvete lämna in dem i butiker som tar emot gamla kläder (H&M, Lindex, Kapp Ahl med flera).

Ta inte bilen till butiken
22 % av konsumenternas klimatpåverkan handlar om hur vi tar oss till och från klädaffären. Om man måste ta bilen är det bättre att handla på nätet. Andra alternativ är förstås att ta tunnelbanan, bussen eller pendeltåget.

Tvätta rätt
För det första är det bra att tvätta mindre ofta. De flesta plagg kan användas fler än en gång, och ibland räcker det med att vädra för att de ska bli fräscha igen. För det andra: Tvätta på lägre temperaturer. För det tredje: Tvätta med fulla maskiner. När plaggen är rena är det förstås bättre att hänga dem på tork, än att torktumla. Och så är det bra att inte överdosera tvättmedlet, samt att alltid välja miljömärkt sådant.

Fynda second hand
Det finns så otroligt mycket fint att fynda second hand. Myrorna, Stadsmissionen, Tradera, i kompisens garderob och så vidare. Barnkläder är det bästa, tycker jag, ofta helt slitna eftersom barnet växt ur plagget på ett halvår. Men jag brukar också hitta fina kappor, klänningar och accessoarer.

Välj rätt material
Välj miljömärkta, ekologiska kläder. Jag har skrivit om de olika märkningarna förut, klicka här för att läsa. Bra materialval är ekologisk bomull, ekologisk ull, hampa, tencel och återvunna fibrer (ull, polyester, bomull etc).

Läs mer om hållbara klädval:
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/pm_lange_leve_kladerna.pdf

Medvetet mode – vad betyder ekomärkningen?

Durumvete odlas vanligtvis i Medelhavsområdet, men nu lanserar Kungsörnen pasta av durumvete som odlats på soliga Gotland.
Jag fick pressprov härom veckan och var förstås tvungen att testa – alltid positivt med närodlat, ju. Omdöme: Studsig pasta, som smakar precis som den ska!

Fusilli från Gotland med rucolapesto
4 port

500 g fusilli
1 knippe sparris
ev fetaost
salt och peppar
Pesto:
1 dl skållad sötmandel
100 g ruccola
1 vitlöksklyfta, pressad
1,5 dl prästost, riven
1 dl rapsolja
ev extra vatten

Börja med peston: Skålla, skala och rosta mandeln gyllenbrun i en torr, het stekpanna. Lägg i en matberedare (eller använd stavmixer) och mixa ihop med rucola, vitlök, ost och olja till en slät pesto. Vill du ha en finnigare pesto, tillsätt vatten.
Koka pastan.
Ta boort den grova delen av stammen på sparrisen och fräs den i smör eller rapsolja. Salta och peppra. Tärna ev fetaost.
Blanda den nykokta pastan med peston. Servera med sparrisen och ev fetaost.

Foto: Anna Lind Lewin/Svenska Bin.

Jag vet inte om ni läste det förra vecka – det var ganska stora nyheter i trädgårds- och naturtidningar etc.
Hur som haver: Det kan vara så att bin är räddningen när det gäller kampen mot multiresistenta bakterier! Fattar ni vad häftigt!? Här har vi tillverkat antibiotika i alla år, nya versioner i takt med att bakterierna utvecklat resistens. Och så fanns kanske svaret hela tiden i binas färska honung (eller rättare sagt, mjölksyrebakterier från binas honungsmagar)!

Forskaren Tobias Olofsson, Lunds universitet, har vuxit upp med bin och vet att honung fungerar mot ont i halsen och sår. När han under sin utbildning undersökte blommors mikroorganismer fann han ibland mjölksyrebakterier och tänkte att bina kanske får med sig det när de samlar nektar – och att det kunde ligga bakom den läkande effekten som färsk honung har. Så här svarar han i tidningen Allt om Trädgård på frågan om honung kan användas i kampen mot antibiotikaresistens:

– Helt säkert. Dessa bakterier samarbetar och bildar en stor mängd olika antibiotikaliknande ämnen som tillsammans är väldigt starka. De verkar klara av alla sjukdomsbakterier, vilket beror på den stora mängd olika ämnen de har i sin vapenarsenal – ett superbredspektrumantibiotika.
Och till Svensk Natur säger han:
– Mjölksyrabakterierna har haft 100 procent effekt, även mot mördarbakterier.

Honung som sälj i butik har inte dessa goda mjölksyrebakterier kvar, men Tobias och hans kollega Alejandra Vásquez har tagit fram en salva som testats inom djurhållningen och på människor med kronilska sår, med väldigt goda resultat. Det blir spännande att se vad som kommer härnäst!

Inte nog med att bin är helt avgörande för vår matförsörjning, de kan alltså bota oss från allehanda sjukdomar också! <3