Meny

Veckans eko-ord (eller “Holocene är Edens lustgård”)

Det finns ett fikonspråk även inom miljörörelsen: Holocene, anthropocene, ekosystemtjänster med mycket mera… Jag tänkte göra ett försök att reda ut begreppen i denna blogg, så att ni hänger med ordentligt nästa gång ni läser klimatforskarnas texter. =)

Holocene är den geologiska epok vi har levt i, då klimatet och temperaturerna har varit relativt stabila. Biosfären och jorden har kunnat “svälja” människans utsläpp och ingrepp i naturen. Johan Rockström beskriver denna era som “Edens lustgård” där förutsättningarna för ett gott liv har varit ultimat för de flesta människor (lyssna här).

Nu har vi gått in i Anthropocene, där planetens gränser håller på att överskridas på grund av människan. Vattendragen kan inte ta hand om alla utsläpp av kväve längre. Och ansamlingen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är nu så stor att temperaturen på hela vår jord påverkas (främst på grund av vår förbränning av fossila bränslen som kol och olja). Vilka negativa följdeffekter detta kan få kommer jag att gå in på framöver.

Vad kan vi göra för att motverka detta, så snabbt som möjligt?
Johan Rockströms svar kommer tveklöst, när vi frågar honom under föreläsningen på Stockholms universitet:
“Det är viktigast att få bort kolet. Vi måste kliva av allt ägande i kol. Det handlar om att få företagen att förstå att de har allt att förlora på ohållbar produktion och allt att vinna på hållbar”.

Det positiva är att allt fler – även inom finanssektorn – verkar förstå detta. Det ångestframkallande är att omställningen måste gå så fort.
Men jag tror på människan som intelligent och adaptiv varelse. Jag tror på oss. För när det kommer till kritan tror jag att de flesta vill bevara vår vackra jord så gott det går.

Min paparazzibild av Johan Rockström under en föreläsning på Stockholms universitet.

Min paparazzibild av Johan Rockström under en föreläsning på Stockholms universitet.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar

Veckans ekoshopping: Symboliskt porslin

Det händer mycket när det gäller hållbar design just nu. Dels handlar det om att använda material som är klimatvänliga i sig eller hållbara i längden. Dels handlar det om att producera produkterna lokalt. Och dels handlar det om att uppmärksamma olika miljöproblem – med hjälp av design.

Linda Svedal Walsøe, designer för norska varumärket Wik & Walsøe, har tagit fasta på det sistnämnda i sin senaste kollektion “Bre” – som betyder glaciär på norska. Den rinnande vita färgen på det lövtunna benporslinet symboliserar just glaciärer som smälter, en tydlig indikation på att klimatet håller på att förändras.

Lindas miljömedvetenhet har satt spår även privat:
– Tänk bara på hur mycket mat vi slänger! Själv bestämde jag mig för att verkligen försöka slänga så lite som möjligt. Vilket har resulterat i att jag ätit massor med mat som passerat bäst före-datum den senaste tiden. Men än har jag inte blivit sjuk! säger Linda och skrattar.

Egentligen är det förstås bäst att inte konsumera så mkt alls, ur miljöperspektiv, men ju fler som uppmärksammar miljöfrågor desto bättre!

There´s  a lot going on when it comes to eco-design. Many designers strive to use more sustainable materials, produce locally – or to highlight certain climate challenges by using their design. The new collection “Bre” (glacier in  norwegian) from Wik & Walsøe symbolizes glaciers melting because of global warming.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar

20-årige Boyan: Havens miljöhjälte

Härom veckan kunde vi läsa att hälften av alla ryggradsdjur och fiskar har försvunnit från världshaven, huvudsakligen på grund av överfiskning.
Men även plaster – som bryts ner till mikroplaster – är ett stort problem. Förutom att plasten kan täppa till mage och tarmkanaler så att djuret inte får i sig tillräckligt mycket näring, kan den också föra med sig skadliga kemikalier. Det påverkar förstås fiskarnas överlevnadsförmåga – men också oss, som äter fiskarna och får i oss samma plaster och kemikalier.

Just ansamlingen av plast i haven var det som satte igång febril tankeverksamhet hos 20-årige Boyan Slat, från Holland.
– Jag var 16 och dök i Grekland när jag insåg att havet var fullt av skräp. Här fanns mer plast än fisk, berättar Boyan Slat för Ny Teknik.
Under ett 80-timmarsprojekt på gymnasiet påbörjade Boyan arbetet med att förstå problemet med plastnedskräpning. Han gick vidare i sina studier till rymdingenjörsprogrammet på universitetsnivå men kunde inte släppa tankarna på nedskräpningen i haven. Så till slut beslät sig Boyan för att sätta hela livet på paus och fokusera på plastproblemet.
Genom en Crowdfounding-kampanj lyckades han samla ihop nära 700 000 kronor och starta arbetet med att hitta lösningar på riktigt. Idag har han samlat in flera miljoner kronor och hans Ocean Cleanup-system ska testas i ett pilotprojekt utanför ön Tsushima som ligger mellan Japan and Sydkorea.
År 2020 hoppas Boyan att Ocean Cleanup ska vara igång på allvar.
Det gör jag också.

FAKTA Ocean Cleanup
* Ocean Cleanup består av en flytande barriär, formad som ett V. Barriären, som förankras i botten där plasten ska samlas in, bildar en tratt som plasten på ytan förs in mot.
* I mitten av vinkeln placeras en plattform som dels filtrerar bort plastpartiklar i vattnet, dels tar hand om de större plaststycken som trycks upp när tillräckligt mycket plast samlats på platsen.
* Här lagras också återvunnen plast i väntan på transport till land. Plasten ska sedan säljas som råvara.
* Tanken är att systemet ska användas på utsatta platser runtom i världen. I Sverige är Bohusläns kust drabbad av plast som förs hit med Jutska strömmen som löper norrut från Tyskland och Danmark.
Källa: Ny Teknik samt Boyan Slats egna studie.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar