Meny

Snart blir det lättare att återvinna dina kläder

H&M lanserar varje år kollektionen “Conscious Exclusive” där en del av materialen som används är återvunna, eller till stor del ekologiska.

Visste du att mer än 60 procent av textilierna som säljs i Sverige slängs i de vanliga hushållssoporna? Eller att vi i genomsnitt konsumerar över 13 kilo nya textilier per person och år i Sverige – alltså sammanlagt runt 130 000 ton om året? Och detta – det tål att skrivas igen – bara i Sverige!

Det står ganska klart att vi måste bli bättre på att återvinna våra textilier. Och att informera om att det går. Några av mina kollegor hade till exempel missat att man kan lämna in gamla kläder hos Lindex, Kapp Ahl, H&M med flera – trots att jag tjatar om sådant här hela tiden… 😉
En av svårigheterna hittills har varit att sortera textilierna på ett effektivt sätt.

Men nu pågår ett projekt, där bland andra Stockholm vatten och avfall, Gina Tricot och H&M deltar. Kläder och andra textilier som lämnas vid Bromma återvinningscentral skickas vidare till en sorteringsanläggning i Avesta. Där sorteras textilierna först manuellt innan de tas vidare till den så kallade SIPTex-maskinen, som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textil utifrån vilka fibrer den består av.
På så sätt kan man ta hand om stora mängder textil och få fram textilt material som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än vad man kan med dagens manuella sortering.
Det färdigsorterade materialet återvinns till bland annat trasor, nya produkter som bilmattor och rena bomulls- och ullfibrer.

– Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli en länk som idag saknas mellan textilinsamling och högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander, projektledare för SIPTex.

Exempel på butiker som tar emot textilier – även trasiga (tipsa gärna om fler!):

H&M
Lindex
Kapp Ahl
Hemtex
Boomerang (gäller deras egna kläder)
Nude (gäller deras egna kläder)

Läs mer:
Mer fakta om textilavfall från Naturvårdsverket

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar
Livsstil

Veckans miljöhjälte: Han jobbar för hållbar hemtextil

En av de bästa sakerna med jobbet som journalist är att man får chansen att träffa så många underbara eldsjälar. Man kan liksom ingenting på djupet själv – men får skriva om en massa stjärnor som gör det. Och så alla dessa eldsjälar, som driver projekt, kommer med nya idéer, uppfinner… Det är verkligen en ynnest att få träffa sådana personer.

I förrgår fick jag chansen att träffa en man som är både och. Kunnig, med ett hjärta som brinner. Här har jag sammanfattat en liten del av allt vi pratade om. Låt mig presentera Jan Franck, VD för Classic Textiles of Sweden, som verkligen försöker ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan.

Varifrån kommer ditt engagemang för miljön?
– Det började för ungefär 20 år sedan när jag besökte fabriker i Indien och fick se hur illa ställt det var. Jag frågade till exempel varför det inte fanns någon äldre som kunde lära ut hur man hanterar kemikalier. Svaret jag fick var drabbande: ”Det är ingen som jobbar med det här i mer än fem år, sedan dör man”. Förutom det och allt barnarbete, så reagerade jag också på kvinnas ställning. De hade inga rättigheter! Allt det hör ihop för mig.

Berätta lite om hur du och dina medarbetare jobbar med hållbarhet.
– Bomull är ju en miljöbov som slukar väldigt mycket vatten. Men även infärgningen kräver mycket vatten. Därför har vi fokuserat ganska mycket på att arbeta med det. Till exempel började vi fundera över hur vi skulle kunna ta vara på restvattnet i fabriken. Vi kom på – och det var inte jag utan en av mina medarbetare – att man kan tillföra kobajs i vattnet! Det som händer är att bakterierna som finns i avföringen ”äter upp” kemikalierna i vattnet, blir tunga och sjunker ner till botten medan resten av vattnet – nu renat – kan gå vidare i systemet.

På tal om infärgning: Jag har hört att det inte går att färga textilier på ett miljövänligt sätt. Stämmer det?
– Fixera färgen, menar du? Jo, det går. Det är ungefär som mästerkockarna brukar säga, allt hänger på råvaran. Det är ofta svårare, särskilt när det gäller färgtryck, men det går.

På senare tid har ni lanserat många återbruksprodukter.
– Ja, jag har funderat mycket på det där med recycling. Tanken är god, men i många fall tillför man så mycket skit i produkterna. Vad innehåller allt lim, som man sätter ihop olika delar med? Och färgen? Jag ville försöka hitta ett sätt att recycla utan att tillföra en massa till de nya produkterna. Så vi tog kontakt med några fabriker som jobbar för de stora klädkedjorna och kom med ett förslag: De färgsorterar tygspillet i sina fabriker och vi tar hand om avfallet åt dem ­ – för att sedan tillverka nya textilier av det. Då behöver man varken odla ny bomull eller färga på nytt, så det påverkar miljön mindre än att använda till exempel ekologisk bomull.
– Men man ska komma ihåg att garnet bara en del av produktionen. Etiketter, förpackningar, frakt… vi är verkligen inte perfekta utan försöker förbättra alla delar kontinuerligt.

Hur tänker du kring konsumtion generellt?
– Jag brukar gärna ta bananer som ett exempel. Tidigare var ingen beredd att betala extra för ekologisk frukt. Idag säljs nästan bara ekologiska bananer. Jag tror samma sak kommer att ske i andra branscher. Sedan tänker jag själv mycket på hur mina barn och barnbarn ska ha det. Om vi inte försöker förändra produktionen och villkoren där varorna produceras, till exempel Indien, får vi ju hit en massa skit också! Tyget, fullt av kemikalier, kommer så småningom att brännas upp vår sophantering och påverka naturen här. Det vill jag motverka.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar

3 x Trasmattor – en het och hållbar hantverkstradition

Just jobbar vi med sommarens nummer av Hus & Hem (den som följt mig ett tag vet säkert att jag jobbar som redaktionschef där). Det är många hem med torp, hus med röda knutar, snickarglädje – och trasmattor – där. Jag gillar att så många faktiskt tar vara på arv, letar loppis och värnar hantverk.

Just trasmattor är verkligen i ropet nu, som en del av trenden med mer recycling i inredningen. Kul, tycker jag! Trasmattan är ju inte bara en del av vårt kulturarv, utan också en konstnärlig form av återbruk.

Finaste nyheten för året är kanske finska Finlaysons, som har gått ut med en insamlingskampanj i hemlandet och samlat på sig massor av avlagda textilier. Dem har de sedan tillverkat mattor och kuddar i trasmattestil av. Superfina (se ovan, en kudde på 45×45 cm kostar 599 kr)!

Man kan åka på utställning om trasmattor i sommar också. ”Ränderna går aldrig ur – en hyllning till den svenska trasmattan” visas då i Elin Wägners gård i Lilla Björka, Småland.
Öppet torsdagar och söndagar, kl 14–17 under tiden 1 juni–31 augusti.

Och så har vi lite gamla – men väldigt fina – svenska trasnyheter också, inte att förglömma.
Swedish Rags gör riktigt fina kuddar och mattor och spill från svensk textilindustri. Man kan välja storlek, mönster och färg på mattorna, helt efter egen smak.

Swedishrags_Checkedhunters

Men det bästa är förstås att ha mattor som farmor, mormor, moster eller faster gjort – för det är ju mest kvinns som vävt våra hemtextilier. Vi har en hel låda trasmattor på vinden, som makens farmor gjort. Så fort vårt lantliga kök står färdigt är det dags att ta fram dem…

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar