Foto: Shop.lego.com

Att kalla Lego för miljöhjälte är kanske lite magstarkt. Som det ser ut idag så gör de ju sina produkter av plasten ABS, som kräver relativt mycket olja vid tillverkningen. Enligt idg.se krävs det två kilo olja till råmaterial och energiförbrukning för att få fram ett kilo ABS-plast.

Men nu satsar leksaksjätten 200 miljoner dollar (!!!) på att hitta alternativa material. Men det ska vara ett material som håller i längden – för lego ärvs ofta mellan generationer. Än så länge har Legoutvecklarna tittat på polylaktid, en naturligt nedbrytningsbar polyester som görs av majsstärkelse eller rörsocker. Projektledaren Allas Rasmussen säger till idg.se att de är mycket nära, men än så länge klickar inte bitarna ihop som de ska. Det funkar ett par veckor men därefter fastnar de inte vid varandra.

En applåd för ambitionerna – för när man har besökt Billund så inser man vilken viktig arbetsgivare Lego är. Så mycket bättre om verksamheten kan bedrivas på ett miljövänligt sätt.
Ju fler sådana här positiva förebilder, desto fler kommer efter.

Leaf pot, 156 kr/st, Aveva-design.se.

Förra veckan besökte jag branschmässan Formex, där inredningsfantaster från hela Skandinavien möts för några dagar. Och precis som jag skrev i min trendrapport så syns hållbarhetstankarna mer och mer.

Här är en favorit från mässan, det kommer fler framöver. Vackra krukorna “Leaf”, från Aveva, är handgjorda av återvunna tropiska löv i norra Thailand. När de inte tas hand om så ligger löven mest kvar på  marken och skräpar – en vanlig orsak till skogsbränder enligt producenten. Laminering gör materialet vattenavvisande och insidan är klädd med canvas.

Trenden “Inred med växter” fick precis dubbel betydelse!

LED-lampor är energisnåla och bra, men den här förpackningen är det inte.

Jag älskar att lära mig nya saker – och att driva denna blogg bidrar verkligen till det!
Till exempel så har jag alltid trott att glas är väldigt bra som miljövänlig “matförpackning” – tills jag läste Råd & Röns livscykelanalys, där de  följt förpackningar från råvara till tillverkning, vidare till butik och konsument, och slutligen till eventuell återvinning.
Här finns alltså alla led med i beräkningarna (förutom den totala miljöpåverkan om man även tar hänsyn till innehållet i förpackningarna – alltså själva maten).
De kom bland annat fram till att det går åt så mycket energi och vatten för att tillverka glas, att även om du använder burken tio gånger om så utgör den en nästan dubbelt så stor miljöbelastning som en pappkartong med portionsförpackningar!
Än sämre är förpackningar där olika material kombineras, som plast ovanpå papp – där sannolikheten att folk delar på materialen och sorterar var för sig dessutom är mindre än när förpackningen är gjord av samma material rakt igenom.

Här kommer Råd & Röns enkla råd till dig som vill välja rätt (eller så rätt som möjligt) i mataffären:

• Hellre pappkartong än plast.
• Plast kan vara smart om förpackningen är lätt och tar liten plats.
• Väl fyllda förpackningar med lite luft.
• Fyrkantiga förpackningar är lätta att transportera, bättre än flaskor, som tar mycket plats.
• Så lite emballage som möjligt. Undvik skrymmande och tunga förpackningar.
• Undvik kombinerade material, till exempel kartong och plast ihop – svårt att sopsortera.
• Undvik extra förpackningar, till exempel kartong runt tuben.
• Undvik glas och aluminium. Om du ändå väljer det – återvinn!

http://www.radron.se/granskningar/Forpackningar-livscykelanalys1/