H&M lanserar varje år kollektionen “Conscious Exclusive” där en del av materialen som används är återvunna, eller till stor del ekologiska.

Visste du att mer än 60 procent av textilierna som säljs i Sverige slängs i de vanliga hushållssoporna? Eller att vi i genomsnitt konsumerar över 13 kilo nya textilier per person och år i Sverige – alltså sammanlagt runt 130 000 ton om året? Och detta – det tål att skrivas igen – bara i Sverige!

Det står ganska klart att vi måste bli bättre på att återvinna våra textilier. Och att informera om att det går. Några av mina kollegor hade till exempel missat att man kan lämna in gamla kläder hos Lindex, Kapp Ahl, H&M med flera – trots att jag tjatar om sådant här hela tiden… 😉
En av svårigheterna hittills har varit att sortera textilierna på ett effektivt sätt.

Men nu pågår ett projekt, där bland andra Stockholm vatten och avfall, Gina Tricot och H&M deltar. Kläder och andra textilier som lämnas vid Bromma återvinningscentral skickas vidare till en sorteringsanläggning i Avesta. Där sorteras textilierna först manuellt innan de tas vidare till den så kallade SIPTex-maskinen, som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textil utifrån vilka fibrer den består av.
På så sätt kan man ta hand om stora mängder textil och få fram textilt material som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än vad man kan med dagens manuella sortering.
Det färdigsorterade materialet återvinns till bland annat trasor, nya produkter som bilmattor och rena bomulls- och ullfibrer.

– Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli en länk som idag saknas mellan textilinsamling och högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander, projektledare för SIPTex.

Exempel på butiker som tar emot textilier – även trasiga (tipsa gärna om fler!):

H&M
Lindex
Kapp Ahl
Hemtex
Boomerang (gäller deras egna kläder)
Nude (gäller deras egna kläder)

Läs mer:
Mer fakta om textilavfall från Naturvårdsverket

I förrgår, på självaste Nationaldagen, fortsatte jag min mission att upptäcka mer av min närmaste omgivning – denna gång tillsammans med familjen. Vi tog cyklarna till en vacker utsiktspunkt vid Oxundasjön (Upplands Väsby) där någon skön eldsjäl byggt en lång spång av trä ut mot ett trädäck med stort bord och bänkar. Där dukade vi upp och hade fruktstund.

Min tanke var egentligen att vända tillbaka sedan, för att det hela skulle bli en lättsam och lustfylld upplevelse för barnen. Men så for dj-vulen i oss vuxna, som man säger, och vi fick för oss att cykla hela varvet runt Oxundasjön, via fornborgen Runsa och badplatserna vid Kairo. “Vi har ju nästan cyklat halvvägs”, trodde vi. Det hade vi inte. Snarare en tredjedel av sträckan. Högst.

Barnen var helt på till en början. Det var spännande att cykla förbi räddningsskolan nära Rosersberg och titta på utbrända bilvrak och husen de byggt upp som scenkulisser att öva i. Och de älskade att ta nästa fikapaus i lusthuset som låg precis intill Upplandsleden. Och vattenpölarna som de kunde köra ner i, på leriga grusvägar.
Men när vi väl var tillbaka på asfaltsvägen igen, som typ aldrig tog slut, började barnen ändå undra hur långt det var kvar… Innan de snabbt försäkrade oss om att “Det är kul att cykla på vägar man aldrig varit på förut”.
Det är vid tillfällen som dessa som jag är extra tacksam över att jag fått bli förälder. Att se barnen tänja på sina gränser, den inneboende upptäckarlusten och stoltheten när de inser att de cyklat över två mil… oslagbart.

Jag tänker att vi ska fortsätta på det här spåret. Göra utflykter med jämna mellanrum, där fikapauserna och leken är lika viktiga som själva trampandet/vandrandet. Och till min hjälp har jag en superbra app, som jag vill tipsa om (ifall ni inte upptäckt den redan).

I Naturkartan finns till exempel 19 procent av Sveriges alla naturreservat kartlagda! Man kan välja vilket område man vill upptäcka, och sedan vilken aktivitet man tänker sig – cykling, löpning, fiske eller annat.
Det kommer då upp förslag på olika platser/leder som man kan undersöka vidare. Klickar man på “Det här finns kring xxx” får man tips om sevärdheter och annat i området.

Det finns absolut utvecklingspotential i appen. Till exempel saknar jag info om Ströms Gård, som jag vet finns ganska nära Calmare hage, när jag söker på vandring i Upplands Väsby. Det kan ju vara bra att veta att det finns ett kafé i närheten.
Men det är en bra start och hjälp i planeringen av aktiviteter!

Påse av 100 % ekologisk bomull, från Wholesomeconcept.com.

Mängden mikroplaster som ansamlas i våra vattendrag, sjöar och hav har verkligen varit ett omdiskuterat ämne på sistone. Kanske för att det i vissa havsområden finns det mer mikroplast än plankton. Och kanske för att tanken på att vi själva får i oss en massa plast, via fisken som fångas i dessa vatten, är ganska läskig.

Därför är det schysst att regeringen vill förbjuda mikroplaster i exempelvis hudvård, tycker jag. Men både de – och producenterna av livsmedel etc – borde kunna göra mer. I synnerhet när man ser hur mycket som säljs i småförpackningar som i sin tur ligger i större förpackningar…

Men vi kan göra en hel de själva för att hjälpa till också. Här har jag samlat tips från DN och Ny Teknik som jag tycker är värda att sprida vidare.

Kör bil lugnare
Ja, du läste rätt. Biltrafikens däckslitage  står för 8 190 ton utsläpp av mikroplast per år, vilket gör den till en av de största kända källorna till detta avfall.

Använd färre engångsförpackningar av plast
Det kommer allt fler och bättre alternativ, hela tiden.

Släng plast i återvinningen!

Använd färre plastpåsar
Ha alltid en tygpåse i handväskan när du handlar mat eller shoppar. Lägg rester i mjölkförpackningar, lådor/burkar av glas eller rostfritt stål etc.

Undvik att köpa kläder med mikroplast i
Plagg av fleece, polyester och akryl släpper ifrån sig mikroplatser när de tvättas. Har du redan sådana kläder, tvätta på låg temperatur eller vädra för att minimera utsläppet.

Måla med miljöanpassad bottenfärg
Slitage av båtfärg ger ifrån sig upp till 740 ton mikroplaster per år till vattnet.

Tvätta med The Cora Ball eller filtrerande tvättpåse
Företaget Guppy Friend har tagit fram en tvättpåse som man lägger kläderna i när de ska tvättas. Påsen fångar sedan upp nästan alla plastfibrerna under tvätten. Något som heter Rozaliaprojektet håller också på att ta fram The Cora Ball som har inspirerats av koraller och filtrerar mikroplasten från det flödande vattnet i tvättmaskinen. Om 10 procent av hushållen i USA använde en Coraboll skulle vi undvika plastutsläpp motsvarande 30 miljoner plastflaskor (!!!), enligt grundaren Rachael Miller.
Både påsen och bollen töms i soporna så att fibrerna kan eldas upp, vilket är bättre ur ett miljöperspektiv.

Väl bort smink och hudvård med mikroplaster
Det finns ingen anledning att ha mikroplaster i skönhetsprodukter. Den skrubbande effekt de sägs ha, får man lika bra från naturliga ingredienser som kärnor och kiselkorn.