Glasspinnar (så kallade ekopops) med jordgubbe och fläder, från Artisan glass.

Vilken perfekt start på Nationaldagen! Vi har gassande sol på baksidan och hela familjen ser fram emot glass i stora lass (även om jag kan tänka mig en Nationalbakelse också…)!
Hur som helst känns det passande att tipsa om goda glassar idag – som dessutom är Kravmärkta!
Krav sätter ihop en lista varje år över varumärken och glassar som är Kravmärkta (vad det innebär kan du läsa längre ner). Här kommer årets lista med hela 73 sorter att välja på:

Vad innebär det att glassen är Kravmärkt?

• Mjölken/grädden kommer från kor som fått vara ute och betat gräs. De har utfodrats med Kravmärkt foder, odlat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel leder i sin tur till renare vattendrag och större mångfald av vildbin, fjärilar etc kring odlingarna.
• Äggen kommer från hönor som fått gå ute i gröngräs och picka. De är förstås också matade med Kravmärkt foder.
• Den innehåller socker, kakao och vanilj från odlingar där inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel använts. Odlingarna kontrolleras enligt Kravs regler för socialt ansvar.
• Bären har plockats på godkända områden.  Det Kravcertifierade företaget ska försäkra sig om att plockarna har säkra och hygieniska boendeförhållanden.

Ingenting går upp mot en riktigt god pastarätt ändå! Den här är verkligen en fullträff som gillas av hela familjen.

Pasta med godaste tomatsåsen och tofu
4 port

0,5 gul lök
1,5-2 dl fint tärnad rotselleri
o,5 dl vitt matvin
2 tsk ljust muscavadorörsocker
1 förp (500 g) passerade tomater
2 msk tomatpure
3 msk tomatpesto
2 msk basilikapesto
0,5 msk grönsaksfond
salt och peppar
Spaghetti efter smak
1 pkt Tofu Rosso

Hacka löken fint och tärna rotsellerin i hyfsat små bitar. Fräs i rapsolja i en kastrull. Häll i vin och socker och sjud tills det mesta av vätskan är borta.
Tillsätt tomatpuré, rör om, och häll i passerade tomater. Stavmixa allt till lagom konsistens.
Blanda ner pestosorterna, buljong och lite vatten, ca 0,5 dl. Låt småputtra i 10-15 minuter. Salta och peppra.
Koka under tiden pastan.
Strimla tofun i lagom stora bitar och stek i olja till de får fin färg, ca 5 minuter innan pastan är färdig.
Lägg upp pastan i skålar, skeda tomatsås över och toppa med tofu. NJUT!

Jag har länge funderat över varför det är så svårt att ha en vettig diskussion kring bilåkande – och bensin.

Tro mig, jag fattar att många i Sverige är bilberoende. Jag är själv uppvuxen i södra Lappland och vet att kollektivtrafiken i många fall är för undermålig för att man ska kunna ta bussen eller tåget till och från jobbet.
Själv fick jag åka skolbuss i över en timme på morgonen, plus en timme på eftermiddagen, för att ta mig till och från skolan under högstadiet. Det var de två bussar som gick till och från byarna utanför Storuman. Som elev funkade det, eftersom våra scheman var hyfsat anpassade efter bussavgångarna. Att pendla till och från jobbet, däremot, hade varit i stort sett omöjligt.

När man bor i, eller nära, en storstad däremot, så finns det alla möjligheter att åka mer kollektivt för de flesta. Jag vet i och för sig inte hur tidtabellen ser ut i exempelvis Malmö, men norr om Stockholm går det både bussar och tåg – och under större delen av dygnet får man vänta högst en kvart på nästa avgång.
Tåg- eller busstationerna ligger ofta nära hemmet, på gångavstånd eller några minuter bort på cykel.

Ändå blir det ramaskri om någon ens andas politiska beslut som syftar till att minska bilåkandet – till förmån för kollektivtrafik, frisk luft eller bilfria promenadstråk.

– Det behövs ett nationellt mål för hur många bilar vi ska ha i våra städer. Kollektivtrafiken måste bli mer central. Det är dags att plocka ner bilen från piedestalen, sa miljöminister Karolina Skog härom veckan.
Jag håller verkligen med. Trots att jag vet att familjevardagen inte alltid är så lätt att få ihop. Men själv har jag märkt att jag sparar både tid och dåligt humör på att lämna barnen med cykel, trampa ner till stationen och ta pendeltåget till jobbet. Jag har åkt med min granne till jobbet någon enstaka gång och regerar varje gång på hur hetsigt jag upplever det, med alla bilar som pressar och kryssar sig fram för att komma fram så fort som möjligt. Tutandet. Stressen. Plus att det tar minst lika lång tid som att åka tåg och kostar en massa pengar (parkering, bensin etc). Och att man missar chansen att andas lite frisk luft på morgonen.
Jag tror att vår kärlek till bilen ofta (inte alltid!) beror på andra saker – att det känns bekvämt, att man inte orkar med tanken på att förändra en vana till, känslan av frihet som tillgången till bil ger, och så vidare.

Och så var det det här med bränsle. Vilken ilska det väcker när höjda skatter på bensin kommer på tal. Trots att vi får gå tillbaka till 2010 för att hitta ett lägre bensinpris än vad vi har i dag. Räknas inflationen och det faktum att bilarna drar mindre än förr in, så är det billigare att köra bil än det varit på länge.
Alternativen, till exempel bilar med batterier som kräver massor med resurser vid tillverkningen, är verkligen inte ultimata. Men vi måste i alla fall börja fokusera ordentligt på utvecklingen av hållbara, fossilfria substitut. Och vara beredda på att det kostar, initialt. För att fortsätta på det fossila spåret är inte ens ett alternativ.
Se vad som hänt inom energiområdet. Det har kostat att utveckla tekniken, men numera är solenergi så billigt att producera att det inte finns någon anledning att satsa på kol och olja längre. Det är bara osmart och bakåtsträvande.

Jag tror helt enkelt att vi måste hitta nya sätt att tänka kring bilar och transporter. Behöver alla i grannskapet en egen bil, när den i genomsnitt står still 96% av sin livstid? Kan vi samäga på smidiga sätt? Eller samåka?
Kan vi cykla eller gå kortare sträckor, för att komma till buss- eller pendelstation? Eller rentav cykla hela vägen?
Kan vi tänka oss att att betala lite extra för bensin, om vi vet pengarna går till att bygga upp fler laddstationer runtom hela landet? Eller till utveckling av mer miljövänliga drivmedel?

Jag hoppas verkligen det. För som utvecklingen i vårt klimat ser ut just nu – med koldioxidhalter i luften som är konstant för höga och medeltemperaturer som ständigt ökar – är det minst sagt oroväckande.

Läs mer:
DN har skrivit denna artikel om bensinpriserna, klicka här för att läsa.

Och statistik om koldioxidhalter etc hittar du här.