Växterna som syns är ängsklocka och stinknäva.

Idag har sonen och jag hängt med Naturskyddsföreningen igen. Idag arrangerades nämligen “De vilda blommornas dag” på orter över hela landet (även utanför landsgränsen för den delen – människor i Norge, Finland, Island och Danmark har också gått på blomstervandringar idag).

Superkul! Vår guide var publikfriande nog att lyfta fram giftiga växter – vilket sonen och hans kompis förstås tyckte var extra intressant. Till exempel skelört, som tillhör familjen vallmoväxter, och har en orange, giftig mjölksaft.
Vi fick också veta att stinknävan förmodligen fick sitt namn efter kung Robert II av Frankrike, inspirerat efter hans förmåga att sköta sin personliga hygien…
Växter vi smakade på var backtimjan, ängshaverrot (just roten är det goda) och löktrav (bladen smakar verkligen lök!).
Vackrast växterna vi såg under vandringen var nog svärdsliljan eller ängsklockan.

Och det bästa var att få se när barnens intresse väcks till liv – vilket var precis vad som hände idag. Ivern. De glittrande ögonen. Hur de börjar leta efter nya växter, som de inte lagt märke till förut, och ville veta mer.

Men sonen tyckte ändå fikat var bäst. Och bergklinten (som utvandrat från våra trädgårdar till naturen). Den ville han ta med hem.

41 år. Kan inte riktigt identifiera mig med siffran. I huvudet är jag kvar på 25, ju!
Det är väl som min farmor sa, då 75: Ibland tittar jag mig i spegeln och undrar vem den där gamla tanten är…

Missförstå mig inte. Jag har inga problem med att vara 41. Jag tycker bara att det gick så fort att komma dit. Stolt tant är jag också (även om vissa kollegor fnyser lite när jag gör anspråk på att ha kvalat in redan), med stor intresse för pelargoner, långa skogspromenader och – från och med idag – fågelskådning!

Direkt efter födelsedagssången i morse packade sonen och jag ihop matsäck och drog i väg till ett möte med lokala Naturskyddsföreningen. Jag vet inte hur aktiva alla föreningar är, landet runt, men kolla gärna upp det! I juni ska jag till exempel besöka Ekolsunds slotts arboretum med mina fellow naturmuppar.

I morse var det fågelskådning som stod på schemat. Vi fick lyssna på en mänsklig dator när det gäller fåglar och deras läten, växter och lavar (hur man kan lagra så mycket i hjärnan som han har är för mig en gåta!), promenera i solen och ha det bra.
Sonen, som valde det här framför att åka iväg och spela fotbollscup (“Jag vill vara med dig, mamma, och  jag har aldrig fågelskådar förut”), tyckte som tur var också om att strosa runt i maklig takt och använda kikare. Men han blev nog mest imponerad av den enorma aspen som några bävrar lyckats fälla.

Det som gör mig extra lycklig idag är det faktum att sonen faktiskt vill vara i skogen med mig. Jag är förstås beredd på att det kan komma att förändra sig – men har man som liten fått en relation till naturen tror jag ändå att den följer med i livet. Och har man en relation till naturen är chansen stor att man vill ta hand om den också.
Jag tänker verkligen inte propsa, men med lite natur-nudging hoppas jag så ett eko-frö som växer…

Jag kan i alla fall inte tänka mig ett bättre sätt att fira födelsedag på. Nu är resten av dagen en bonus!

Rätterna ska vara hyfsat snabblagade (30-40 minuter), mättande och goda. Samt testade på barn. =)
I Sverige står nämligen livsmedelskonsumtionen för drygt en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen. och kött har störst klimatpåverkan (Källa: Energi- och klimatrådgivningen).
Men först vill jag tipsa om Naturskyddsföreningens roliga energisparverktyg SMERGY.
Där får du bland annat veta hur du sparar energi (och pengar) när du lagar mat:
* Använd lock på kastrullen! Se till att värmen stannar där den ska vara.
* Se till att dina kok- och stekkärl har en platt och hel botten. Trasiga kärl värmer inte maten lika effektivt.
* Ställ inte kastrullerna på för stora plattor. Då kan du slösa bort upp till 15 procent av energin.
* Stäng av plattan och laga mat på eftervärmen.