Också ett sätt att återvinna för den kreative… Bordslampa med skärm av konservburk, hos Remadeby.com.

Ibland känner man sig ju väldigt träffad. Visste ni till exempel att man inte ska slänga dricksglas i glasåtervinningen? Det visste inte jag förrän jag läste ett pressmeddelande från Konsumentföreningen i Stockholm för ett tag sedan.

Sä här ska man göra i stället:
Om det är stora mängder ska det lämnas på bemannad återvinningscentral. Om det är små mängder kan man lägga det i vanliga hushållssoporna, det vill säga i restavfallet som går till förbränning. Helst inpackat i något, så att de som eventuellt behöver hantera avfallet inte skär sig.

Och visste ni att man som konsument faktiskt är skyldig att sopsortera? Enligt lag. Närmare bestämt Avfallsförordningen, som har stöd i Miljöbalken. Men hur och var varierar från kommun till kommun.

Inte helt lätt att veta vad som gäller alltså. Det måste bli mer enkelt att sortera och tydligare hur man gör.
Men här har jag samlat lite svar på vanliga frågor gällande sopsortering, så kommer vi i alla fall en bit på väg:

Förpackningarna behöver rengöras noggrant.
Ofta räcker det med att bara tömma och skölja ur, om man inte gör det för att undvika odör

Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material.
Jodå, bara man slänger plastkorken i plaståtervinningen och sorterar själva förpackningen som pappersförpackning.

Men andra förpackningar av flera material går väl ändå inte att återvinna?
Jodå. När en förpackning består av två material är det det viktmässigt dominerande materialet som styr. En brödpåse som består av större delen papper och en mindre del plast ska alltså sorteras som papper.

Energiåtgången för att transporteraavfallet äter upp miljönyttan med återvinning.
Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.

Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.
Det spelar visst roll! Exempel:
Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år.
Om alla svenska hushåll återvann en plastförpackning till per månad skulle koldioxidutsläppen minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år.

Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop.
Stämmer inte. Allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för det material de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat.

Aluminium och stål finns det ju massor av. Varför ska man återvinna det?
Miljövinsten består av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material, jämfört med att tillverka nytt. Samma sak gäller pappersförpackningar.

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Hört talas om ”Plastic fantastic”? Uttrycket myntades under tiden efter andra världskriget. Då stod materialet för välfärd och modernitet, plus att design blev mer tillgängligt för gemene man med det här relativt billiga materialet.

Idag har plast fortfarande vettiga användningsområden, men känns inte längre så fantastisk. Problemet med tillverkningen av den är ju att råmaterialen oftast består av fossila bränslen – petroleum (råolja) och naturgas – som bidrar till global uppvärmning.

Därför är det förstås bättre att återbruka den plast som redan finns i omlopp, än att tillverka ny (men kanske helst skippa plasten helt). Och det verkar våra formgivare verkligen ha fattat.
Senast i raden av alla “återvinnare” är inredningsföretaget Dixie, som i måndags lanserade en hel kollektion med mattor, sittpuffar och bordstabletter gjorda av pet-flaskor! Flaskorna har omvandlats till slitstarka polyestertrådar som sedan vävts ihop till produkter som fungerar bra både ute och inne. Jag har sett dem i verkligheten och  produkterna är verkligen välgjorda och vackra – vilket jag tror är en förutsättning för att folka ska välja eko framför “traditionell” junk.

Bra tips till den som behöver inreda uteplatsen, tycker jag!

Så lydde rubriken på ett pressmeddelande som jag fick till jobbet från högskolan i Borås. Och visst ligger det mycket i det. Kolla här bara:

Rethink
Reuse
Reduce
Restore
Recycle
Redesign
Retur

Det handlar alltså om att återbruka gammal skåpmat, så att säga, på alla nivåer. På personnivå kanske det handlar om att göra shorts av de trasiga jeansen eller bygga bord av spillvirke. På samhällsnivå till exempel om att återvinna så mycket glas eller plast som möjligt för att slippa producera nytt hela tiden.

Själv har jag surfat runt ganska mycket och tittat på återbruk/upcycling på sistone. Många inredningsbloggar – särskilt de med lite loppis/DIY inriktning är riktiga skatter till inspirationskällor. Härom dagen snubblade jag till exempel över Livsglitter, som jag hittills inte läst men kommer att följa framöver. Hon har gjort detta fantastiskt fina bord (Foto Louise Hietanen), som jag verkligen tror går hem i stugorna, av en gammalvindslucka och rostiga järnhjul som hon fått från vänner.

På Facebook finns det en massa roliga grupper att följa för alla återbrukare och upcyclare också. En av de största och bästa är gruppen “Återbruka mera”, som jag bara älskar!
Tips – kolla in mattan gjord av gamla konsumkassar som publicerades 27 mars. Galet fin!
Gillar också gruppen “DIY – Gör det själv”.

Sedan finns det förstås många företag som satsar på återbruk. Återbrukshyttan gör fantastiskt fina vaser, lampor etc av gamla flaskor. Jag har skrivit mer om Anny och hennes företag här.
Eller Remade by, som precis tagit in de fina barnryggsäckarna av återbrukade markisdukar som ni ser överst i inlägget.
Eller Lindex, som låtit textilhögskolan i Borås göra nya kläder av föregående säsongers denimplagg. Drömmer till exempel om den här kimonon.

Det finns till och med utbildning i Recycle Design, vid Eskilstuna Folkhögskola, som man kan gå.

Gammalt är det nya nya! Och det känns allt annat än mossigt.