Meny

Livsstil

Veckans miljöhjälte: Han jobbar för hållbar hemtextil

En av de bästa sakerna med jobbet som journalist är att man får chansen att träffa så många underbara eldsjälar. Man kan liksom ingenting på djupet själv – men får skriva om en massa stjärnor som gör det. Och så alla dessa eldsjälar, som driver projekt, kommer med nya idéer, uppfinner… Det är verkligen en ynnest att få träffa sådana personer.

I förrgår fick jag chansen att träffa en man som är både och. Kunnig, med ett hjärta som brinner. Här har jag sammanfattat en liten del av allt vi pratade om. Låt mig presentera Jan Franck, VD för Classic Textiles of Sweden, som verkligen försöker ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan.

Varifrån kommer ditt engagemang för miljön?
– Det började för ungefär 20 år sedan när jag besökte fabriker i Indien och fick se hur illa ställt det var. Jag frågade till exempel varför det inte fanns någon äldre som kunde lära ut hur man hanterar kemikalier. Svaret jag fick var drabbande: ”Det är ingen som jobbar med det här i mer än fem år, sedan dör man”. Förutom det och allt barnarbete, så reagerade jag också på kvinnas ställning. De hade inga rättigheter! Allt det hör ihop för mig.

Berätta lite om hur du och dina medarbetare jobbar med hållbarhet.
– Bomull är ju en miljöbov som slukar väldigt mycket vatten. Men även infärgningen kräver mycket vatten. Därför har vi fokuserat ganska mycket på att arbeta med det. Till exempel började vi fundera över hur vi skulle kunna ta vara på restvattnet i fabriken. Vi kom på – och det var inte jag utan en av mina medarbetare – att man kan tillföra kobajs i vattnet! Det som händer är att bakterierna som finns i avföringen ”äter upp” kemikalierna i vattnet, blir tunga och sjunker ner till botten medan resten av vattnet – nu renat – kan gå vidare i systemet.

På tal om infärgning: Jag har hört att det inte går att färga textilier på ett miljövänligt sätt. Stämmer det?
– Fixera färgen, menar du? Jo, det går. Det är ungefär som mästerkockarna brukar säga, allt hänger på råvaran. Det är ofta svårare, särskilt när det gäller färgtryck, men det går.

På senare tid har ni lanserat många återbruksprodukter.
– Ja, jag har funderat mycket på det där med recycling. Tanken är god, men i många fall tillför man så mycket skit i produkterna. Vad innehåller allt lim, som man sätter ihop olika delar med? Och färgen? Jag ville försöka hitta ett sätt att recycla utan att tillföra en massa till de nya produkterna. Så vi tog kontakt med några fabriker som jobbar för de stora klädkedjorna och kom med ett förslag: De färgsorterar tygspillet i sina fabriker och vi tar hand om avfallet åt dem ­ – för att sedan tillverka nya textilier av det. Då behöver man varken odla ny bomull eller färga på nytt, så det påverkar miljön mindre än att använda till exempel ekologisk bomull.
– Men man ska komma ihåg att garnet bara en del av produktionen. Etiketter, förpackningar, frakt… vi är verkligen inte perfekta utan försöker förbättra alla delar kontinuerligt.

Hur tänker du kring konsumtion generellt?
– Jag brukar gärna ta bananer som ett exempel. Tidigare var ingen beredd att betala extra för ekologisk frukt. Idag säljs nästan bara ekologiska bananer. Jag tror samma sak kommer att ske i andra branscher. Sedan tänker jag själv mycket på hur mina barn och barnbarn ska ha det. Om vi inte försöker förändra produktionen och villkoren där varorna produceras, till exempel Indien, får vi ju hit en massa skit också! Tyget, fullt av kemikalier, kommer så småningom att brännas upp vår sophantering och påverka naturen här. Det vill jag motverka.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar

3 x Trasmattor – en het och hållbar hantverkstradition

Just jobbar vi med sommarens nummer av Hus & Hem (den som följt mig ett tag vet säkert att jag jobbar som redaktionschef där). Det är många hem med torp, hus med röda knutar, snickarglädje – och trasmattor – där. Jag gillar att så många faktiskt tar vara på arv, letar loppis och värnar hantverk.

Just trasmattor är verkligen i ropet nu, som en del av trenden med mer recycling i inredningen. Kul, tycker jag! Trasmattan är ju inte bara en del av vårt kulturarv, utan också en konstnärlig form av återbruk.

Finaste nyheten för året är kanske finska Finlaysons, som har gått ut med en insamlingskampanj i hemlandet och samlat på sig massor av avlagda textilier. Dem har de sedan tillverkat mattor och kuddar i trasmattestil av. Superfina (se ovan, en kudde på 45×45 cm kostar 599 kr)!

Man kan åka på utställning om trasmattor i sommar också. ”Ränderna går aldrig ur – en hyllning till den svenska trasmattan” visas då i Elin Wägners gård i Lilla Björka, Småland.
Öppet torsdagar och söndagar, kl 14–17 under tiden 1 juni–31 augusti.

Och så har vi lite gamla – men väldigt fina – svenska trasnyheter också, inte att förglömma.
Swedish Rags gör riktigt fina kuddar och mattor och spill från svensk textilindustri. Man kan välja storlek, mönster och färg på mattorna, helt efter egen smak.

Swedishrags_Checkedhunters

Men det bästa är förstås att ha mattor som farmor, mormor, moster eller faster gjort – för det är ju mest kvinns som vävt våra hemtextilier. Vi har en hel låda trasmattor på vinden, som makens farmor gjort. Så fort vårt lantliga kök står färdigt är det dags att ta fram dem…

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar
Guide

Inred eko: Giftfritt i vardagsrummet

Ires Svanenmärkta soffa “Rejoin”.

Då har vi till slut kommit till vardagsrummet i min lilla “Inred giftfritt”-skola. Rummet jag själv alltid har gillat mest, även om jag älskar att laga mat också. Kanske för att det är där jag får tid att ta det lugnt en stund, mitt i vårt i övrigt ganska intensiva vardagsliv…

Vi har en hel del arvegods från 50-talet hemma, vilket känns bra på alla möjliga sätt och vis. Att få gunga i samma gungstol som Jens mysiga farfar Edvin suttit i, eller titta på tavlan som hängde på morfar Bertils vägg… det får mig att känna mig ödmjuk inför livet.
Men gammalt är inte alltid bäst. En soffa från 80-talet och en tio år gammal tv kan vara sämre för framför allt hälsan än nya produkter.

Här kommer fler tips:

Elektronik
VÄLJ: Miljömärkta och CE-märkta apparater  som garanterar att EU:s säkerhetskrav om hälsofarliga ämnen uppfylls. Produkter tillverkade senare än 2006 ska enligt reglerna innehålla lägre halter kemikalier. Ny utrustning bör stå på stand by ett tag, i ett välventilerat rum. Tips om miljömärkt tv finns t ex hos Svanen.
UNDVIK: Annan elektronik. Även kända märken har visat sig innehålla för höga halter av ämnen som bly, kvicksilver och flamskyddsmedel.

Stoppning
VÄLJ: Ull i möblerna, samt miljömärkta, ekologiska madrasser. Ires soffa Rejoin är t ex ett bra miljöval. Finns bl a här.
UNDVIK: Skumgummi i madrasser och stoppning, det är tillverkat av fossilt bränsle och innehåller ofta flamskyddsmedel. Skumplast är en stor källa till kemikalier i hemmet, enligt forskning vid Umeå universitet. Läs mer här.

Klädsel
VÄLJ: Avtagbar klädsel som går att tvätta.
UNDVIK: Icke avtagbar klädsel. De kan vara behandlade med perfluorerade ämnen för att bli smutsavvisande.

Tapet
VÄLJ: Obehandlade papperstapeter, utan klister på baksidan. Att tapetsera är bättre för inomhusmiljön än att måla. Att limma med stärkelsebaserat tapetklister är ett bra miljöval, och du kan lätt göra tapetklister själv – på bara tre ingredienser!
Du behöver:
4 dl vatten
En halv dl socker
En och en halv matsked potatismjöl
Gör så här:
Blanda ut potatismjölet med hälften av vattnet så att det blir en jämn smet. Koka upp resten av vattnet plus socker i en kastrull. Tag av kastrullen från plattan och häll i smeten med potatismjöl och vatten. Rör hela tiden. Låt blandningen hettas upp igen men låt den inte koka. Låt kallna, och tapetklistret är klart!
UNDVIK: Vinyltapeter, strukturtapeter och andra plastbelagda tapeter. De kan innehålla hormonpåverkande ftalater. Färdigblandat klister som ofta innehåller konserveringsmedel.

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar