Det här är en mer vuxen variant av pesto skulle jag säga, där grönpeppar, pistasch och oliver ger god trist. Klart på högst en halvtimme!

Pasta med oliv-och pistaschepasta
4 port

500 g spaghetti/linguine
125 g skalade, salta pistaschnötter
2 vitlöksklyftor
1 msk grönpeppar
2 msk pressad citron
150 g urkärnade svarta oliver
3,5 dl riven parmesan
ca 1,5 dl olivolja
mangoldblad

Koka pastan tills den är al denne.
Mixa under tiden pistaschnötter, vitlök, grönpeppar, citron, svarta oliver och parmesan till en grovhackad massa. Tillsätt olivoljan i en tunnstråle medan mixern/matberedaren är igång och mixa till önskad konsistens. Vänd ner den nykokta pastan och servera med extra parmesan, samt röda och gröna mangoldblad. Njut!

Varje advent har jag och mina barn givit en gåva till olika ändamål (istället för att köpa prylkalender) – moringaträd som ger mat och näring till familjer i Afrika, mat till flykting barn och nu bidrar vi till att rädda haven via WWF (älskar för övrigt att man kan swisha…).

Jag har skrivit om det förut: Haven behöver verkligen vår hjälp.
Hälften av livet i världshaven har försvunnit och det är katastrofalt av många anledningar. Bland annat för att en stor del av världens befolkning får större delen av sin mat därifrån. Eller så får de sin inkomst därifrån, genom att fiska eller bedriva annan verksamhet.
Havet är också jordens lungor: Vi får större delen av vårt syre därifrån.
I veckan läste jag att allt fler arten som lever i och kring havet lider av brist på vitaminet tiamin. Man vet inte säkert varför, men en orsak kan vara att havets plankton innehåller för lite av vitaminet – vilket sedan får konsekvenser för alla djur i näringskedjan. När naturens balans rubbas för mycket får det konsekvenser, för alla.

WWF arbetar för att motverka den negativa utvecklingen, bland annat genom att bearbeta den internationella valfångstkommissionen (IWC) för att stoppa hänsynslös jakt på valar, och skydda marina däggdjur. Jag hoppas att vårt bidrag kan vara till någon liten hjälp, någonstans.

Läs mer:

Årets julklapp hos Rädda Barnen: Ingenting!

Köp ett mirakelträd i julklapp!

Strumpbyxornas tider är inne för mig (har dem båda under byxorna i stället för långkalsonger och under klänningarna).
Tyvärr gör det att benen blir extra torra också, av någon anledning…? Så just nu är kroppsoljor enda alternativet som funkar mot fnasigheten. Inte mig emot – det finns ju så många bra där ute. De senaste veckorna har jag testat två olika oljor. Så här tycker jag om dem:

Royal Body oil, Maria Åkerberg: Tunn olja, som är lätt att applicera och går relativt snabbt in i huden. Hittills har jag inte hittat någon kroppsolja som går in i huden direkt, utan jag väntar alltid 5-10 minuter innan jag klär på mig efter insmörjning.
+ Sprejflaskan gör det lättare att applicera oljan jämnt. Funkar även väldigt bra som intimolja när slemhinnorna känns sköra.
– Den aningen maskulina doften av rosmarin är inte min favorit.

Blueberry Vanilla Body Oil, Care of Gerd: Aningen tjockare jämfört med Royal Body Oil, men ändå lätt att stryka ut på huden. Går också relativt snabbt in i huden.
+ En varm och helt ljuvlig doft av vanilj och (svagt av) blåbär. Älskar! Fungerar även som diskret parfym.
– Kommer inte på några =)

Båda ger väldigt lena och mjuka ben – fullpott i det avseendet!
Kom ihåg att det alltid är bäst att applicera oljor efter dusch, när hudens porer är öppna.