Jag har börjat veckan med en riktig nagelbitare: Att kolla hur miljövänlig jag egentligen är.
Jag vet att min familj och jag är bra på vissa saker: Vi har grön el och värme huset med hjälp av luftvattenvärmepump. Vi källsorterar i stort sett allt. Vi åker mycket kollektivt, slänger väldigt lite mat och så vidare. Jag vet också att vi är kassa på vissa saker: Vi har svårt för att avstå den där flygresan vi gör (nästan) varje år, vi köper inte så mycket second hand (även om jag tror att vi konsumerar relativt lite) och vi kör en dieselbil.

Därför var det med lite bävan som jag gick in på sajten Klimatkontot.se – där man alltså kan testa ungefär hur mycket koldioxid man släpper ut per år. Först får man  fylla i “Snabba svar”, med frågor som täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Sedan kan man se sitt resultat – och ev välja att fylla i “Fler frågor tack!”. Om man fyller i de frågorna också blir beräkningen av klimatpåverkan mer komplett. Om man inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Sverige: Vi har ett resultat!
Efter att ha svarat på de snabba svaret visade resultatet att min livsstil genererar cirka 5,2 ton koldioxidutsläpp per år.
Efter att ha svarat på fler frågor var resultatet 4,7 ton koldioxid.

Värt att notera är dock att jag baserade svaren på det senaste året då vi verkligen inte behövt köpa särskilt mycket – vi har till exempel de prylar och de vitvaror vi behöver där hemma och vi har bra (och ganska stora) basgarderober.
Och mycket riktigt är det den där flygresan och det faktum att vi kör bil på diesel som ställer till det. Klickar man på “Minska min klimatpåverkan” får man nämligen förslag på vad man kan göra för att minska sin klimatpåverkan.
Jag har också loggat in och sparat mina resultat så att jag kan jämföra mellan olika år (nästa år kommer att bli en riktig dipp eftersom vi måste renovera stora delar av nedervåningen i år, pga ett fel i vårt vattenburna värmesystem).

Helt OK, ändå! Enligt WWF är svenskens snitt 11 ton/person. Men vi bör ha kommit ner på 2 ton per person, globalt sett, för att konsekvenserna av den globala uppvärmningen inte ska riskera att bli för stora.

Just Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. Men det finns fler verktyg, bland annat Klimatkalkylatorn.se, som jag dock tycker är aningen “trubbigare”.

Testa du också, vettja!

Risi bisi betyder ris och ärtor och är en variant på risotto. Här har jag tagit mig lite friheter i tolkningen av rätten, genom att tillsätta frysta sojabönor och annat smarrigt.
Det här är också en rätt som är väldigt lätt att komplettera med kyckling, fisk, halloumi, ägg, friterad tofu etc – för att på så sätt tillfredsställa olika smakpreferenser.

Risi bisi med lite sting
4 port

2 dl avorioris
2 msk grönsaksfond i 8-9 dl vatten
1 msk olivolja
1 rödlök i skivor
2 vitlöksklyftor i skivor
1 tsk curry
3 dl strimlad purjolök
1-2 msk sweet chilisås
1 msk ostronsås
2 msk soja
Ev chiliflakes eller Chili explosion
ca 125 g frysta sojabönor
8-10 cocktailtomater, halverade

Sås:
2 dl turkisk yoghurt, 10 %
2 msk sett chilisås
1 dl strimlad färsk basilika

Börja med riset. Värm 8-9 dl vatten med grönsaksfond i. Stek avorioriset på låg värme i olja eller smör, till kornen är transparenta. Tillsätt grönsaksbuljong, någon deciliter i taget, och koka som en vanlig risotto i 18-20 minuter.
Fräs sedan röd lök, vitlök och curry i olivolja. Blanda ner purjo och låt steka med någon minut. Tillsätt det kokta riset. Smaksätt med sweet chilisås, ostronsås och soja, samt ev chiliflakes eller Chili Explosion. Rör ner sojabönorna och låt dem bli varma. Garnera med cocktailtomater.
Blanda ihop såsen och servera till.

På tal om det här med positiva nyheter, snubblade över en artikel från Enoch Times nyligen, som listar några goda miljönyheter. Jag tycker de är minst lika viktiga att lyfta fram som alla “klimatlarm”, eftersom de visar att förändrade beteenden och politiska beslut (satsningar på förnybara energikällor etc) faktiskt ger resultat!

1. De globala utsläppen planar ut
Den globala utsläppskurvan ökar inte längre, utan har stannat av.
– I en värld med 196 länder är det 40 länder som faktiskt minskar utsläppen och i år var första gången som minskningarna översteg de negativa trenderna, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap.
Nästa steg är att faktiskt få den att vända neråt.

2. Solenergi billigare än kol
Solenergi är nu världens billigaste energikälla, vilket gör att incitamenten för att använda fossila bränslen försvinner. Allt fler länder satsar därför på förnybara bränslen.
Exempel: Indien ska fasa ut kolkraften, Kina storsatsar på solenergi och renare städer och mycket tyder på att många afrikanska länder ställer om direkt från dålig/ingen tillgång på energi till sol- och vindenergi.

3. Renare bilism
Det tyska förbundsrådet vill förbjuda bensin- och dieseldrivna bilar med start år 2030. Det norska Stortinget har satt upp mål om att inga nya privatbilar som säljs 2025 ska drivas av bensin eller diesel. Holland, Storbritannien och vissa amerikanska stater inne på samma spår.

4. Miljöfrågan tas äntligen på allvar
Ratificeringen av Parisavtalet har gått på rekordtid. Det visar att de flesta ledare i världen förstår att vi måste värna vår miljö, för att vi människor ska kunna fortsätta leva i hyfsat välstånd även framöver. Om utarmar våra jordar, dödar allt liv i haven och förgiftar luften vi andas, förstör vi också förutsättningarna för vår egen överlevnad.

5. Säkrare kemikalier
Det finns mycket kvar att göra i kampen mot farliga kemikalier. Men det går i rätt riktning. Förr var det upp till myndigheterna att visa att ett ämne var farligt, men ofta hade de inte tillräckligt med information för att kunna utvärdera och kontrollera ämnena. Reachförordningen (EU) vänder på bevisbördan. Nu är det i stället industrin som måste garantera att deras kemikalier är säkra.

Jag är inte så naiv att jag tor att vi bara kan luta oss tillbaka och nöja oss med detta. Vi måste ställa om, från individnivå till global nivå, för att rädda planeten på lång sikt. Men jag är övertygad om vi kan, om vi vill!