Meny

close

Därför äter vi mer kött – trots att vi vet att det är dåligt

Jag odlar mina egna bönor.. 😉

Som jag skrev för några veckor sedan: Våra middagsval kan verkligen göra stor skillnad för miljön och klimatet (läs mer här). Framför allt skulle det bra stor skillnad om vi åt mindre kött. Ändå äter vi hela tiden mer. Enligt Jordbruksverket så äter vi svenskar 85 kilo kött och charkuterier per person och år. 1990 var samma siffra cirka 60 kilo per år och 1960 åt vi bara 50 kilo per år.

Varför är det så svårt för så många att tänka om? Tänker på det extra mycket nu, när kött i långa rader läggs på grillen.

Dagens Nyheter skrev om det för ett tag sedan, och gjorde bland annat en intervju med Elisabeth von Essen, forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som jag tror slår huvudet på spiken.

– Det är rationellt att äta mer växtbaserat för att må bättre och hjälpa till med miljön. Ändå styrs vi av invanda beteenden och vad hjärnan vill äta, och det är socker och fett. Växtbaserad mat innehåller inte så mycket av det, säger hon till DN.

Gammal vana vinner ofta över intellektet, med andra ord.

Sedan går hon in på något som jag själv möter väldigt ofta – bland annat hos min man: Känslan att vegetarisk kost inte mättar.

– Biologiskt känner kroppen lättare mättnad genom att äta fett och animalisk föda. Om den inte är vad vid att äta växtbaserat får den inte samma känlomässiga upplevelse av mättnad som den brukar. I början handlar det därför också om att ställa om psykologiskt.

Själv har jag faktiskt inte upplevt det problemet. Under de tio år jag var helvegetarian tränade jag ofta 5 gånger/vecka och tyckte att jag klarade mig bra på vegetarisk kost, utan att gå omkring och känna mig hungrig. Men visst, jag åt helt klart större portioner då.

En tredje orsak till att vi äter kött tror jag är att många helt enkelt tycker att det är lätt och bekvämt att tillaga kötträtter. Man är van vid att utgå från kött som huvudingrediens och orkar inte försöka hitta en massa nya recept.

Som etnologen Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, säger i samma DN-intervju:

– Det går att dra paralleller till flygresor. Alla vet att flyget orsakar stora utsläpp, men få vill vara utan sin solsemester om de har råd att åka på en.

Han är också inne på att kött är status, eftersom det länge varit dyrt och svårt att få tag på. Och att det finns ett klassperspektiv på frågan:

– Vi äter utifrån kunskapsnivå. Ju högre kunskapsnivå, desto mer ställer man upp bakom resonemanget om att äta mindre kött för miljö och hälsans skull.

Jag vet inte hur jag ska ställa mig till det sistnämnda. Jag tror att de flesta vet att kött tär mer på jordens resurser än vad grönsaksodlingar gör. Men man kanske inte orkar, hinner eller vill ställa om från det invanda.

Jag hoppas i alla fall fler inser hur stor skillnad våra middagsval gör för miljön.
Och att vi kan vända utvecklingen så att vi börjar se grönsakerna som huvudnumret, och kött som något man adderar ibland, i stället för tvärtom.

Jag tror också mer  på att få så många som möjligt att göra små förändringar än att några få “går hela vägen” (även om jag själv vill börja äta helvegetariskt igen).

Richard Tellström tror att en sådan omställning kan gå fort, bara vi blir fler som ifrågasätter köttätandet:

– Vi gick över till att bli stora köttätare fort, därför borde vi kunna sluta fort också. Inte för att det är farligt för hälsan, men om vi tror att vi gör sociala förluster på det. Om du blir lågrankad inför andra för att du äter kött kan dina vanor ändras snabbt.

Livsstil

Veckans vardagsvego: Snabb och fräsch morotspasta

Just nu lägger vi gärna så lite tid på matlagning som möjligt. Jag gillar att laga mat – men det känns viktigare att bada och spela volleyboll med barnen när jag väl är ledig. Snart nog har de kanske inte lust att hänga med mig alls… 🙂
Morotspasta är ofta räddningen när vi vill ha god och hyfsat nyttig mat – snabbt. Tomatpurén bidrar med en rund och fyllig smak.

Snabb och fräsch morotspasta
2 port

2 port valfri pasta
2 stora morötter, grovrivna
1/2 gul lök, finhackad
1 vitlök, pressad
rapsolja
1 msk grönsaksfond
0,5 dl vatten
1 dl crème fraiche, sojagrädde eller dylikt
0,5-1 tsk torkad oregano
1 msk tomatpuré
1 stor näve bladspenat

salt, peppar

Värm rapsolja i en låg kastrull och fräs morötter tillsammans med gul lök och vitlök en stund. Tillsätt vatten, grönsaksfond, crème fraîche, oregano och tomatpuré. Sjud i 10-15 minuter.
Koka pastan under tiden.
När morötterna känns lagom mjuka, blanda ner bladspenat. Smaka av med salt och peppar.

Livsstil

Våra middagsval är viktigast för en hållbar framtid

Quesadilla med grönkål som brukar gå hem hos de flesta!

Det har en hel del om att vi borde minska vår köttkonsumtion på sistone. Härom veckan läste jag ett pressmeddelande från Svensk mat- och miljöinformation som just nu kampanjar för att vi ska skriva på ett upprop om halverad köttkonsumtion.

I samma veva skrev Peter Kalmström, som driver Supervegobloggen, och Jonas Paulsson, Köttfri Måndag, en debattartikel  i Aftonbladet där de argumenterade för köttskatt, för att “försvåra” köttätandet (kanske i samarbete med ovan nämnda organisation).

Innan någon börjar bröla: Jag fattar att Svensk mat- och miljöinformation är en lobbyistorganisation, och att debattörerna är tyckare. Jag är också en tyckare – och håller helt med om att vi måste minska vår köttkonsumtion. Eftersom det finns väldigt många fakta som understödjer den åsikten.

Sist av alla (?) tittar jag just nu på dokumentären “Cowspiracy”, som handlar om hur storskaligt jordbruk (oavsett om det gäller kött- eller mjölkproduktion) förbrukar jordens resurser. Det här är ju inga nyheter egentligen. När jag blev vegetarian som 18-åring var anledningen just den. För att producera vegetariska burgare används till exempel 45 gånger mindre mark och 20 gånger mindre vatten jämfört med en burgare gjord på nötkött, enligt WWF.

Trots alla fakta som finns i ämnet: Jag tror ändå att vi måste bygga vår huvudsakliga argumentation på morötter i stället för piskor (även om en köttskatt kanske skulle hjälpa till att vända trenden med ökad köttkonsumtion).
Även om det är svårt.
Själv upplever jag att ju mer jag lär mig om hur vi människor påverkar biologisk mångfald, klimat, våra hav etcetera – desto högre vill jag skrika. Jag tycker att vi måste äta mycket mindre kött. Och jag tycker att vi måste sluta flyga på nöjesresor en, eller flera, gånger per år. Jag tycker också att vi har ett helt stört konsumtionsbeteende i större delen av västvärlden.
Samtidigt vet jag hur djupt rotat det sitter – även hos mig själv – att man ska kunna “slappna av” och “unna sig” ibland.

Men tänk så här: Vi vet att maten och jordbruket står för 25 procent av jordens klimatutsläpp. Vi vet också att våra middagsval är viktigare för klimatet, än om vi tar cykel eller bil till affären. Det gäller även om vi åker flera mil för att handla.

Tänk om alla i Sverige och västvärlden skulle byta ut en eller två middagar i veckan mot vegetariska diton – vilken skillnad det skulle kunna göra för klimatet! Det är inte ens en uppoffring, vill jag påstå. Kolla till exempel in mina middagstips under taggen  “Veckans vardagsvego” för goda och hyfsat lättlagade recept. Det är också ett väldigt bra sätt att äta mer varierat och få in mer grönt i kosten på ett naturligt och smidigt sätt. Bra för hälsan, bra för miljön och – tro det eller ej – bra för plånboken! Ett kilo okokta linser räcker till exempel till väldigt många måltider och är mycket billigare än kött.

Kanske slår jag in öppna dörrar, med tanke på vilken sajt jag skriver på, men låt oss försöka sprida budskapet och inspirera vår omgivning genom att bjuda på fler goda, gröna middagar. Jag tror så här: Hellre många som förändrar sin livsstil litegrann, än ett fåtal “renläriga”. Bara så kan vi skapa en hållbar framtida utveckling.