Meny

Livsstil

Våra middagsval är viktigast för en hållbar framtid

Quesadilla med grönkål som brukar gå hem hos de flesta!

Det har en hel del om att vi borde minska vår köttkonsumtion på sistone. Härom veckan läste jag ett pressmeddelande från Svensk mat- och miljöinformation som just nu kampanjar för att vi ska skriva på ett upprop om halverad köttkonsumtion.

I samma veva skrev Peter Kalmström, som driver Supervegobloggen, och Jonas Paulsson, Köttfri Måndag, en debattartikel  i Aftonbladet där de argumenterade för köttskatt, för att “försvåra” köttätandet (kanske i samarbete med ovan nämnda organisation).

Innan någon börjar bröla: Jag fattar att Svensk mat- och miljöinformation är en lobbyistorganisation, och att debattörerna är tyckare. Jag är också en tyckare – och håller helt med om att vi måste minska vår köttkonsumtion. Eftersom det finns väldigt många fakta som understödjer den åsikten.

Sist av alla (?) tittar jag just nu på dokumentären “Cowspiracy”, som handlar om hur storskaligt jordbruk (oavsett om det gäller kött- eller mjölkproduktion) förbrukar jordens resurser. Det här är ju inga nyheter egentligen. När jag blev vegetarian som 18-åring var anledningen just den. För att producera vegetariska burgare används till exempel 45 gånger mindre mark och 20 gånger mindre vatten jämfört med en burgare gjord på nötkött, enligt WWF.

Trots alla fakta som finns i ämnet: Jag tror ändå att vi måste bygga vår huvudsakliga argumentation på morötter i stället för piskor (även om en köttskatt kanske skulle hjälpa till att vända trenden med ökad köttkonsumtion).
Även om det är svårt.
Själv upplever jag att ju mer jag lär mig om hur vi människor påverkar biologisk mångfald, klimat, våra hav etcetera – desto högre vill jag skrika. Jag tycker att vi måste äta mycket mindre kött. Och jag tycker att vi måste sluta flyga på nöjesresor en, eller flera, gånger per år. Jag tycker också att vi har ett helt stört konsumtionsbeteende i större delen av västvärlden.
Samtidigt vet jag hur djupt rotat det sitter – även hos mig själv – att man ska kunna “slappna av” och “unna sig” ibland.

Men tänk så här: Vi vet att maten och jordbruket står för 25 procent av jordens klimatutsläpp. Vi vet också att våra middagsval är viktigare för klimatet, än om vi tar cykel eller bil till affären. Det gäller även om vi åker flera mil för att handla.

Tänk om alla i Sverige och västvärlden skulle byta ut en eller två middagar i veckan mot vegetariska diton – vilken skillnad det skulle kunna göra för klimatet! Det är inte ens en uppoffring, vill jag påstå. Kolla till exempel in mina middagstips under taggen  “Veckans vardagsvego” för goda och hyfsat lättlagade recept. Det är också ett väldigt bra sätt att äta mer varierat och få in mer grönt i kosten på ett naturligt och smidigt sätt. Bra för hälsan, bra för miljön och – tro det eller ej – bra för plånboken! Ett kilo okokta linser räcker till exempel till väldigt många måltider och är mycket billigare än kött.

Kanske slår jag in öppna dörrar, med tanke på vilken sajt jag skriver på, men låt oss försöka sprida budskapet och inspirera vår omgivning genom att bjuda på fler goda, gröna middagar. Jag tror så här: Hellre många som förändrar sin livsstil litegrann, än ett fåtal “renläriga”. Bara så kan vi skapa en hållbar framtida utveckling.

Guide

4 enkla saker jag gör för miljöns skull

Jag har funderat mycket över varför det verkar vara så svårt för många att engagera sig i miljöfrågor. Sociala medier är förstås inget lackmuspapper på verkligheten, men folk blir rasande över sådant som att man “måste” säga chokladboll eller att man inte “får” fira Lucia. Vilket dessutom inte är sant. Det finns inga nationella förbud mot någotdera.

Få blir däremot rasande över att hälften av allt liv som förr fanns i världshaven är borta. Eller att halterna av koldioxid i atmosfären är rekordhöga.

Men jag tror att jag kommit på en viktig orsak. Miljöfrågor kan upplevas som hur krångliga som helst. Om man till exempel försöker förstå hur vår konsumtion av palmolja indirekt orsakar en massa miljömässiga problem. Eller om man börjar grotta i de långa listorna över exakt vilka produkter som ska hamna exakt var i källsorteringen. Visste ni till exempel att vanliga dricksglas inte ska slängas i återvinningen?

Eller så kan de bli hur lätta som helst, om man väljer några saker att fokusera på – och låter allt som görs utanför det ge mental guldstjärna (att belöna sig själv i tanken är också en belöning :-))

Jag har fyra käpphästar som jag försöker leva efter. Få insatser som ger relativt stor effekt när det gäller min miljöpåverkan, och väldigt basic. Here we go!

SLÄNG INTE MAT
Min man och jag gör alltid en meny över vad vi ska äta under veckan, och baserar rätterna på sådant som redan finns i kylskåpet. Det har resulterat i att vi köper mindre onödiga livsmedel och minskar matsvinnet rejält.

KÖP EKOLOGISKT
Det gäller framför allt mat för mig, men även andra produkter  kläder, hudvård, inredning. Visst, det är dyrare, men eftersom jag sparar pengar på att inte slänga mat så går det i dagsläget på ett ut i budgeten. Ofta blir inköpen till och med billigare än förr.

CYKLA OCH GÅ
Jag går eller cyklar så mycket det går. Även till barnens träningar och sådant. Superbra sätt att få gratis motion, dessutom! Till jobbet åker jag kollektivt.

VÄLJ GRÖN EL
Viktigast av allt är troligen hur vi värmer upp våra hus, var vi får vår el ifrån och hur mycket vi använder av bådadera (hur osexigt det än låter). Kort sagt: Vi har valt grön el och värmer huset med luftvatten-värmepump. Ju fler som frågar efter grön el, desto större skäl för energibolagen att utveckla den delen av sin verksamhet (nu börjar solenergi dessutom bli billigare än energi från fossila bränslen, så det finns ingen anledning att välja annorlunda).

Vi är fler som ville dela med oss av smarta vardagsval för miljön denna vecka. Kolla in vad mina kompisar i The Sustainable Society tipsar om:

Livsstil

Det är lätt att ta vårt välstånd – och vatten – för givet

Just nu är jag väldigt förtjust i det frusna vatten som täcker hela omgivningen… =)

Förra helgen pratade vi om hur mycket vi tar för givet i detta avlånga land (apropå en amerikansk kollega till en av oss som tycker att vi svenskar har en tendens att gnälla över småsaker). Några exempel:

* Vi tar för givet att alla har möjligheten att studera, även om man kommer från familjer som inte har råd att finansiera utbildningen. I många länder år föräldrarna spara stora summor varje år för att deras barn ska kunna studera och skaffa sig de yrkeskunskaper de vill.
* Vi tar för givet att vi kan vandra fritt i skog och mark, plocka bär och svamp samt njuta av naturen. Allemansrätten finns inte i många andra länder. Ofta är naturfantaster hänvisad till nationalparker och dylikt i stället.
* Och vi tar definitivt för givet att det ska finnas rikligt med rent vatten i våra kranar. Att vi kan ta långa duschar när vi vill. Och att vi kan tvätta och diska utan krångel. Det är riktig lyx som saknas i väldigt många andra länder. Och som vi inte borde ta för givet i Sverige heller.

De senaste månaderna har jag läst flera oroande artiklar om tillgången till rent vatten.
I vissa länder är rent sötvatten över huvud taget svårt att få tag på – vilket gör det svårt att sköta sin hygien och skydda sig från sjukdomar. Även Sverige hade utbrott av kolera, innan de första reningsverken togs i bruk.
I andra länder håller man på att utarma alla vattenreserver, bland annat på grund av överuttag av grundvatten. Exempel: Bomull odlas ofta i länder där tillgången på dricksvatten redan är bristfällig – samtidigt som det går åt drygt 10 000 liter för att producera ett enda par jeans. Svår ekvation att få ihop. Och utan vattenreserver – ingen affärsverksamhet. I varje verksamhet behövs vatten: för att processa råmaterial, för att kyla eller rena, som en ingrediens i produkten de tillverkar eller för att kunden ska kunna konsumera produkten.
Här i Sverige behöver 7000 mil vattenledningar bytas ut. Men det kommer att kosta – och är vi beredda att betala mer för något vi hittills betalat endast 1 öre/25 cl för? Provtagningarna behöver samordnas bättre så att bakterier inte slinker in i systemet (minns ni vad som hände i Östersund i fjol? Klicka här för att läsa.)
Och även här har klimatförändringarna påverkat tillgången till vatten (varmare klimat i vissa delar av landet, samt sämre nederbörd) – hittills främst på Öland och Gotland. Samtidigt som vi spolar våra toaletter med vatten som skulle kunna drickas i stället.

Det finns alltid en fara med att ta saker och ting för givet. Risken är att man inte uppskattar dem förrän tillgången strypts eller försvunnit.
Jag är tacksam över det vatten, den miljö och det välstånd vi har – och vill verkligen dra mitt strå till stacken för att vi ska få ha det kvar.

 

Läs mer:
http://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Patientavgifter/
Artikeln “Vattenvärk” i Ingenjören nr 5/2016.