Soluppgång i Lappland. Foto: Liselotte Lundström

Julen spenderade jag hos mina föräldrar i Lappland. Det var där min kärlek till naturen väcktes – och med den intresset för miljöfrågor.

Kärleken till naturen tror jag att de flesta norrlänningar delar med mig. Men när det gäller miljöpolitiken blir det krångligare. Många gamla bekanta tycker att “Stockholmarna” överdriver farhågorna för miljön. “Vi andas ju frisk luft här”. Men framför allt är många skeptiska till politikerna.
Jag förstår till viss del varför. I norr är folk beroende av sina bilar. Kollektivtrafiken är i det närmaste obefintlig och många har långt till jobbet. Därför sticker det i ögonen när mp och S vill höja bensinskatten, oavsett om kostnadsökningen blir marginell även för dem som kör långt (bensinen var rekordbillig i år) eller inte. Det är liksom droppen i en utveckling som innefattar avfolkning, nedlagda sjukhus, arbetslöshet med mera.
Att mp dessutom vill förbjuda dubbdäck känns av naturliga skäl också väldigt verklighetsfrämmande för norrlänningarna, som måste köra långa sträckor på osandade/osaltade vägar (vad många missat är att förbudet bara gäller den zon som omfattas av trängselskatt. Norge har en sådan avgift sedan 1999, vilket har ökat andelen som kör dubbfritt till 85-90 procent av bilisterna i städer som Oslo och Bergen (Källa: Mittitrafiken)).

Vad jag egentligen vill säga med detta lite omständliga inlägg är att landets regering har en viktig och svår uppgift framför sig när det gäller att skapa förtroende, förklara varför miljöfrågorna är viktiga och skapa framtidstro i glesbygden. Och jag tror att det är viktigt att så många som möjligt är med på resan för att Sverige ska lyckas med resan mot ett fossilfritt samhälle.

Men jag hoppas också att 2016 blir året då vi lyfter blicken, ser de stora sammanhangen och tar ansvar för vår del i dem. Vi skapar inte ett bra och hållbart samhället – vare sig socialt, ekonomiskt eller ekologiskt – genom att sköta oss själva och skita i andra.
Vi är inte separerade från övriga världen. Utsläpp av växthusgaser – från huvudsakligen rika länder – påverkar alla länder, på hela vår planet. I år hörde jag många reagera på hur oförutsägbara vintrarna blivit. Det är bara en effekt av den globala uppvärmning som hela forskarvärlden idag är överens om har skett på grund av människans stora påverkan på jordens ekosystem.

Det är alla vi, tillsammans, som måste ta ansvar för planeten. Bara då blir det ett gott nytt år – i många år framöver.

“Big World Small Planet”, av Johan Rockström och Mattias Klum, Max Ström Förlag.

Det är i alla fall det bokförlaget vill kalla den. Och efter att ha lyssnat på både Rockström och Klum under föreläsningar på Stockholms universitet, så kan jag tänka mig att bedömningen är korrekt. Med bilder av Mattias Klum, som i 30 års tid har varit ute i världen och sett naturen förändra sig, och text av Johan Rockström, en av vår tids mest ansedda forskare så kan det väl inte bli så mycket bättre.

Framför allt känns deras budskap viktigt.Det handlar om att omforma våra samhällen till att bli mer hållbara – från levebröd och sätt att transportera oss till matvanor och konsumtionsvanor – för att vi människor ska fortsätta leva ett gott liv här på planeten.
Eller som forskaren Jane Goodall skriver i sitt förord:
“Vår framtid står och väger. Vi åsamkar planeten Jorden stor skada och om vi fortsätter som om ingenting har hänt, kan vi komma att passera en punkt bortom vilken det inte finns någon återvändo – där ekosystem kollapsar och fler och fler arter utrotas. Men om vi agerar nu så finns det hopp. Johan Rockström och Mattias Klum visar vägen.”

Sol, vind och vatten kan står för en stor del av vårt energibehov framöver. Foto: Liselotte Lundström

Just nu sitter världens ledare och svettas över klimatavtalet i Paris. Enligt den ursprungliga planen skulle avtalet ligga klart igår kväll, men eftersom länderna inte var överens på alla punkter fortsatte förhandlingarna i natt.
I det nya förslaget som presenterades igår kväll hade till exempel kravet på etappmål för utsläpp till 2050, samt minskade utsläpp från flyg och sjöfart, strukits.

Vansinnigt kan man tycka eftersom flyget, till exempel, är den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp inom EU. Utsläppen har mer än fördubblats sedan 1990 och i vissa industrialiserade länder står flyget för 10 % av landets totala koldioxidutsläpp!

Som tur är kämpar Sverige och EU för att få tillbaka tydliga målsättningar på alla ovan nämnda punkter.

Men det finns också riktigt roliga nyheter från veckan, och länder som är riktiga föredömen! Här kommer några exempel:

• 10 afrikanska länder presenterade tillsammans en historiskt oöverträffad klimatsatsning. De vill återskapa 100 miljoner hektar mark fram till år 2030. Målet är att ytterligare 70 miljoner hektar ska skjutas till. Om det lyckas uppskattar World Resources Institute (WRI) att Afrikas årliga koldioxidutsläpp skulle minska med 36 procent de närmaste tio åren!!! Trädplanteringarna minskar inte bara CO2-utsläppen. Eftersom de minskar jorderosion, binder vatten i marken etc bidrar de indirekt till säkrare skördar. Det här är alltså inte bara en satsning för klimatet, utan även en strategi för ekonomisk och social tillväxt.
• Supermiljöbloggen skrev om föredömet Uruguay: I början av 2000-talet var landet beroende av importerad olja för att möta det inhemska energibehovet. Men för sju år sedan antogs en ny energiplan och i dag kommer 95 % av landets elektricitet från en mix av vatten, vind, sol och biomassa från jordbruk. Fantastiskt!
• Mer från Supermiljöbloggen: Niederösterreich, Österrikes största förbundsland, påbörjade sina storskaliga investeringar i förnybar el redan 2002. Idag kommer ALL energi i regionen från vattenkraft, vindkraft, biomassa och solkraft. Jag bugar mig!
• Finansmarknaden, som tidigare varit lite av en bromskloss i klimatförhandlingarna av rädsla för att ekonomin skulle påverkas negativt, är nu påhejare i debatten! Allt fler inser att det inte är hållbart i längden att investera i fossilberoende verksamheter.
• Många företag går också före politiken och satsar på energieffektivisering, förnybar elproduktion, hållbara transporter och klimatsmart mat.

Det finns problem frågor inom klimatpolitiken, det ska vi förstås inte blunda för, men också en positiv andra och vilja till handlingskraft som inte funnits förut. Låt oss ta tillvara de goda exemplen!
Väntar med spänning på det slutliga avtalsförslaget som presenteras i morgon…