Meny

close

Kan man köra bil miljövänligt?

Hemma på vår gård, står en gammal Ford… Foto: Liselotte Lundström

Jag är en flitig brukare av kollektivtrafik. Jag går och cyklar, åker pendeltåg och tunnelbana. Men för släkt och vänner i Norrland ser det annorlunda ut. Där är många helt beroende av bilen. Det är långa avstånd och för att ta mig till skolan fick jag åka en timme i buss när jag började sjuan. Det gick två bussturer om dagen, till och från vår by Långsjöby. Den sista gick från Storuman strax efter kl 16.
Samtidigt står bilåkning och transporter för 30 procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Hittar vi alternativa bränslen eller sätt att transportera skulle det ge stor miljöeffekt.

Därför blev jag så glad i veckan när Åsa Romson meddelade att regeringen satsar 21 miljarder på laddstolpar till elbilar. Ett steg i rätt riktning – även om elbilar är väldigt dyra att köpa för gemene man.

Jag blir också glad när jag hör talas om företag som Preem, som på eget bevåg lanserade Preem Evolution Diesel 2011. Denna diesel tillverkas delvis av tallolja en restprodukt från svensk skogs- och pappersindustri. Enligt Preem själva sänkte dieseln Sveriges koldioxidutsläpp med över 535 000 ton under 2014. Det motsvarar utsläppen från ungefär 216 000 bilar. Nu vill de satsa på att ta fram Framtidens diesel också – där lignin, en annan restprodukt från skogsindustrin – uppges vara ett intressant alternativ.

Är det någonting som bör subventioneras i samhället så är det innovationer som dessa, tycker jag. För att alla ska kunna köra bil på ett miljövänligare sätt – om man inte har tillgång till kollektivtrafik.

Bryr du dig om pengar? Då borde du bry dig om miljön

Vår vackra jord – låt oss ta hand om den. Foto: Nasa

Det som gör miljöfrågor så intressanta – och svåra att greppa – är insikten att allt hänger ihop.

Ekonomisk tillväxt hänger till exempel ihop med hur vi tar hand om vår jord.

På finansvärldens årliga stormöte “World Economic Forum” presenterades nyligen en rapport – baserad på slutsatser gjorda av 469 olika forskare – att ”allvarliga inkomstskillnader”, ”brist på vatten” och ”ökande utsläpp av växtgaser” är några av de största problemen finansvärlden – och alla andra – har att hantera idag.

Ta det här med utsläppen av växtgaser, som i sin tur leder till global uppvärmning. Det får en rad konsekvenser enligt brittiske experten Lord Nicholas Stern. Som att glaciärerna smälter, havsnivåerna höjs och flera länder riskerar att hamna under vatten.

– Hundratals miljoner, sannolikt flera miljarder människor, tvingas flytta om vi når en temperaturhöjning på fyra, fem eller sex grader. Det skulle definitivt innebära en utdragen global konflikt – för det finns ingen möjlighet att världen skulle klara en så omfattande folkomflyttning under den begränsade tidsrymd som den kommer att äga rum, säger han.

Om vi tycker att flyktingströmmarna ”kostar för mycket” idag finns det alla anledning att vara orolig inför en sådan framtid.

Höjd temperatur leder också till ett mer extremt väder, med värmeböljor, orkaner och annat. Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren.

Höjd temperatur gör att fiskarter dör. Eller att skogar förvandlas till öken. Livet blir hårt för människan om vi inte tar hand om våra naturresurser. Det är för att säkra framtida ekonomisk tillväxt – och mänsklig välfärd – som vi måste värna miljön.

Därför känns det helt rätt att våra pensionspengar ska flyttas till klimatsmarta placeringar – oavsett vilken politisk ideologi man har.

Och därför känns det så viktigt att världens länder enas om ett klimatavtal som kraftigt reducerar våra utsläpp av koldioxid i Paris 30 nov-11 dec.

Det är dags att agera nu.

World Economic Forum recently presented a report based on 469 experts, concluding that “severe income disparity,” water supply crises” and “rising greenhouse gas emissions” are among the largest global risks today. ”These risks are not solved by increased private consumption and the emphasis on these types of risks in the two last annual reports by WEF may suggest the end of the neo-liberal era.”