Det är lätt att tappa hoppet ibland. När jag ser bekanta sprida artiklar på Facebook om att klimathotet inte är så farligt egentligen. Eller när jag läser att premiärministern i Australien (ett hyfsat modernt land kan man tycka) vill öppna nya kolgruvor. Trots att vi vet att utsläppen av koldioxid är ett av de största klimathoten och leder till global uppvärmning – som i sin tur får en rad följder.

Här är några konsekvenser av uppvärmningen, som vi ser redan nu:
1. Världshaven stiger. Dels på grund av landhöjning – men också på grund av smältande inlandsisar och glaciärer. Smälter isen på t ex Grönland så mycket att ytan blir mörk kommer ytan att dra till sig ännu mer värme och smälta ännu fortare. Har den onda spiralen väl börjat går det inte att vända på förloppet. Jag skrev tidigare om det här.
2. Hälften av allt liv i världshaven är borta. Det finns flera orsaker förstås, men en är ökande temperaturer. När haven värms upp sänks syrehalten i vattnet. Forskning visar att väldigt små förändringar i syrehalten direkt slår ut syrekänsliga djur och organismer och  förändrar faunan drastiskt. Samtidigt har tre miljarder människor har fisk som sin huvudsakliga proteinkälla.
3. Extrema väder blir allt vanligare. Vilken förödelse det orsakar vet exempelvis de som utsattes för orkanen Katrina i sydöstra USA.
4. Större skördar i kalla områden men mindre i varma områden. Fler insektsangrepp på grödan. Läs mer här.
5. Sämre luftkvalitet. Hur det påverkar Kinas befolkning, till exempel, skrev jag om här. Men även i Sverige vet vi att skadliga partiklar i luften leder till ökad sjuklighet och dödlighet i exempelvis hjärt-kärlsjukdomar.
– Risken för att barnens lungfunktion ska utvecklas sämre ökar för varje mikrogram partiklar som tillkommer i luften där barnen vistas, säger Tom Bellander, docent vid arbets- och miljömedicinska enheten på landstinget till dn.se.

Men vad ska man göra då? Själv försöker jag steg för steg leva mer klimatvänligt. Genom att äta mer vegetariskt, slänga mindre mat, åka kollektivt, påverka min bank att spara i hållbara fonder, köpa inredning och kläder second hand eller tillverkat av återvunna material – och inte minst, genom att försöka sprida den kunskap som finns. Genom att demonstrera och skriva på upprop.

Alla insatser räknas. Jag vägrar ge upp.

På söndag samlas vi för att visa världsledarna i Paris att vi är många som bryr oss om miljön. Hoppas jag träffar dig där! Mer info på klimataktion.se.

Ibland är det enklaste det godaste… Foto: Liselotte Lundström

Morotspasta med ruccola och valnötter
2 port
Gott, billigt, snabblagat – det här är verkligen ev favorit bland alla pastarätter.

4 morötter
olja till stekning
1-2 vitlöksklyftor
salt och peppar
grädde eller mellangrädde
½ dl smakrik riven ost
1-2 dl ruccola
200 g spaghetti eller annan pasta
10-15 valnötter

Koka pastan enligt anvisningarna på paketet.
Skala och riv morötterna. Stek dem på ganska låg värme i en panna med lite olja i, cirka 5-10 minuter, tills de mjuknat lite. Mot slutet av stekningen, tillsätt hackad eller pressad vitlök. Salta och peppra.
Slå grädden i pannan och låt det hela puttra några minuter till.
Lägg i den rivna osten och ta pannan från värmen. Tillsätt ruccola och blanda runt. Smaka om det behövs mer salt och/eller peppar.
Rosta valnötterna i en stekpanna.
Lägg upp morotssåsen ovanpå den färdigkokta pastan. Strö valnötterna över. Ät och njut!

Tips! En ännu snabbare variant är att blanda färskost med smak av vitlök och örter med morötterna. Inte samma finess, men gott det också!

Hemma på vår gård, står en gammal Ford… Foto: Liselotte Lundström

Jag är en flitig brukare av kollektivtrafik. Jag går och cyklar, åker pendeltåg och tunnelbana. Men för släkt och vänner i Norrland ser det annorlunda ut. Där är många helt beroende av bilen. Det är långa avstånd och för att ta mig till skolan fick jag åka en timme i buss när jag började sjuan. Det gick två bussturer om dagen, till och från vår by Långsjöby. Den sista gick från Storuman strax efter kl 16.
Samtidigt står bilåkning och transporter för 30 procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Hittar vi alternativa bränslen eller sätt att transportera skulle det ge stor miljöeffekt.

Därför blev jag så glad i veckan när Åsa Romson meddelade att regeringen satsar 21 miljarder på laddstolpar till elbilar. Ett steg i rätt riktning – även om elbilar är väldigt dyra att köpa för gemene man.

Jag blir också glad när jag hör talas om företag som Preem, som på eget bevåg lanserade Preem Evolution Diesel 2011. Denna diesel tillverkas delvis av tallolja en restprodukt från svensk skogs- och pappersindustri. Enligt Preem själva sänkte dieseln Sveriges koldioxidutsläpp med över 535 000 ton under 2014. Det motsvarar utsläppen från ungefär 216 000 bilar. Nu vill de satsa på att ta fram Framtidens diesel också – där lignin, en annan restprodukt från skogsindustrin – uppges vara ett intressant alternativ.

Är det någonting som bör subventioneras i samhället så är det innovationer som dessa, tycker jag. För att alla ska kunna köra bil på ett miljövänligare sätt – om man inte har tillgång till kollektivtrafik.