Jag har börjat veckan med en riktig nagelbitare: Att kolla hur miljövänlig jag egentligen är.
Jag vet att min familj och jag är bra på vissa saker: Vi har grön el och värme huset med hjälp av luftvattenvärmepump. Vi källsorterar i stort sett allt. Vi åker mycket kollektivt, slänger väldigt lite mat och så vidare. Jag vet också att vi är kassa på vissa saker: Vi har svårt för att avstå den där flygresan vi gör (nästan) varje år, vi köper inte så mycket second hand (även om jag tror att vi konsumerar relativt lite) och vi kör en dieselbil.

Därför var det med lite bävan som jag gick in på sajten Klimatkontot.se – där man alltså kan testa ungefär hur mycket koldioxid man släpper ut per år. Först får man  fylla i “Snabba svar”, med frågor som täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Sedan kan man se sitt resultat – och ev välja att fylla i “Fler frågor tack!”. Om man fyller i de frågorna också blir beräkningen av klimatpåverkan mer komplett. Om man inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Sverige: Vi har ett resultat!
Efter att ha svarat på de snabba svaret visade resultatet att min livsstil genererar cirka 5,2 ton koldioxidutsläpp per år.
Efter att ha svarat på fler frågor var resultatet 4,7 ton koldioxid.

Värt att notera är dock att jag baserade svaren på det senaste året då vi verkligen inte behövt köpa särskilt mycket – vi har till exempel de prylar och de vitvaror vi behöver där hemma och vi har bra (och ganska stora) basgarderober.
Och mycket riktigt är det den där flygresan och det faktum att vi kör bil på diesel som ställer till det. Klickar man på “Minska min klimatpåverkan” får man nämligen förslag på vad man kan göra för att minska sin klimatpåverkan.
Jag har också loggat in och sparat mina resultat så att jag kan jämföra mellan olika år (nästa år kommer att bli en riktig dipp eftersom vi måste renovera stora delar av nedervåningen i år, pga ett fel i vårt vattenburna värmesystem).

Helt OK, ändå! Enligt WWF är svenskens snitt 11 ton/person. Men vi bör ha kommit ner på 2 ton per person, globalt sett, för att konsekvenserna av den globala uppvärmningen inte ska riskera att bli för stora.

Just Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. Men det finns fler verktyg, bland annat Klimatkalkylatorn.se, som jag dock tycker är aningen “trubbigare”.

Testa du också, vettja!

Durumvete odlas vanligtvis i Medelhavsområdet, men nu lanserar Kungsörnen pasta av durumvete som odlats på soliga Gotland.
Jag fick pressprov härom veckan och var förstås tvungen att testa – alltid positivt med närodlat, ju. Omdöme: Studsig pasta, som smakar precis som den ska!

Fusilli från Gotland med rucolapesto
4 port

500 g fusilli
1 knippe sparris
ev fetaost
salt och peppar
Pesto:
1 dl skållad sötmandel
100 g ruccola
1 vitlöksklyfta, pressad
1,5 dl prästost, riven
1 dl rapsolja
ev extra vatten

Börja med peston: Skålla, skala och rosta mandeln gyllenbrun i en torr, het stekpanna. Lägg i en matberedare (eller använd stavmixer) och mixa ihop med rucola, vitlök, ost och olja till en slät pesto. Vill du ha en finnigare pesto, tillsätt vatten.
Koka pastan.
Ta boort den grova delen av stammen på sparrisen och fräs den i smör eller rapsolja. Salta och peppra. Tärna ev fetaost.
Blanda den nykokta pastan med peston. Servera med sparrisen och ev fetaost.

Bra mindmap för den som vill plastbanta, från suveräna sajten www.learningfundamentals.com.au. 

Som jag skrev förra helgen – Sverige är verkligen ett bra land att leva i, på många sätt. Men när det gäller de politiska besluten tycker jag ändå att de präglas av långsamhet. Allt fler företag gör helomvändningar när det gäller hållbarhet och satsar stora pengar på ny teknik/innovationer etc. Och allt fler privatpersoner försöker dra sitt strå till stacken när det gäller att leva på ett sätt som belastar planeten mindre.
Länder som Frankrike, Rwanda, Taiwan, Bangladesh, Sydafrika delar av Indien samt Kenya har till exempel förbjudit plastpåsar helt. I andra länder får man betala hyfsat rejält för att få en plastpåse i butikerna. Beslut som i all sin enkelhet gör ganska stor skillnad för miljön – och vår hälsa. Men i Sverige händer… typ ingenting (från politikernas sida).

I väntan på de politiska besluten tänker jag att vi – du och jag – kan visa prov på mer handlingskraft. 😉
Här är nycklarna till ett mer plastfritt liv, rum för rum, från topp till tå:

1. Skippa plastpåsarna

Jag ska villigt erkänna att det tog ett tag att få in rutinen, men nu har jag tre tygkassar i olika storlekar som hänger precis innanför dörren, så att jag inte ska glömma att ta med dem när jag åker till affären. Det är värre med plastpåsarna som jag fryser in bröd, mina hemodlade grönsaker och annat i… Men jag försöker att lägga i byttor och annat för att minska plastförbrukningen. Och hoppas att butikerna som säljer mat utan förpackningar blir fler inom kort!

2. I köket

Jag byter pö om pö ut skärbrädor, köksredskap, matlådor, sportflaskor och stekpannor med teflonbeläggning mot produkter i trä, bambu, rostfritt stål och glas. Visst – en sportflaska i rostfritt stål kostar ganska mycket från början, men sedan håller den ju i en evighet. Abeego eller Bee´s Wrap funkar att slå in t ex smörgåsen med i stället för plastfolie.

3. I badrummet

Mikroplaster i peelingkrämer och annat måste ju vara bland det dummaste människan kommit på. Det finns ju hur många bra, naturliga (salt, socker, korn, kärnor, bark…), alternativ som helst. Jag använder upp det mesta jag har i badrumsskåpet innan jag byter ut till mer naturliga alternativ – men mikroplastkrämen lägger jag bland hushållssoporna så att de förhoppningsvis förbränns (som att välja mellan pest eller kolera) och förpackningen i återvinningen. Tandborsten och sminkborstarna är numera gjord av bambu. Näst på tur står hårborsten.

4. Textilier

Plastfleece innehåller också mikroplaster. Underställ, plädar och tröjor av ullfleece är snyggare, skönare och betydligt bättre för miljön. Kläder, gardiner, dukar och andra textilier av polyester och dylikt kan också bytas ut mot lin, hampa, modal, tencel, ekologisk bomull med mera.

5. Möbler och inredning

När du ska köpa fåtölj eller soffa, undvik fyllning av skumgummi, skumplast, polyester och dylikt. Leta i stället efter naturmaterial som exempelvis ull, bomull, certifierat dun, kokosfiber och tagel. Färgade stommar av rostfritt stål bör helst vara behandlade med miljövänlig(are) pulverlack och trästommarna får gärna vara gjorda av FSC-märkt trä. Många svenska möbelföretag tillverkar Svanen-märkta produkter.

6. På utflykten

Älskar pappas gamla träkåsa som han haft så länge jag kan minnas. Han har även sockerbitsförvaring av näver och en påse till kaffepulvret som är gjord av skinn. Det ska jag också skaffa. Däremot har vi smarta, hopfällbara bestick av rostfritt stål och vattenflaskor av rostfritt stål. Och tar med oss mat i lådor av rostfritt stål.

7. På festen

Det är inte superofta vi har storkalas hemma hos oss, så för det mesta tycker jag om när tillfälle ges att få ställa fram vinglas, martiniglas, mormors porslin etcetera. Men när jag fyllde 40, till exempel, räckte inte grejerna till. Tur att det numera finns engångstallrikar av bambu, palmblad och annat, engångsbestick av bambu, sugrör av rostfritt stål etcetera.