Just nu är jag väldigt förtjust i det frusna vatten som täcker hela omgivningen… =)

Förra helgen pratade vi om hur mycket vi tar för givet i detta avlånga land (apropå en amerikansk kollega till en av oss som tycker att vi svenskar har en tendens att gnälla över småsaker). Några exempel:

* Vi tar för givet att alla har möjligheten att studera, även om man kommer från familjer som inte har råd att finansiera utbildningen. I många länder år föräldrarna spara stora summor varje år för att deras barn ska kunna studera och skaffa sig de yrkeskunskaper de vill.
* Vi tar för givet att vi kan vandra fritt i skog och mark, plocka bär och svamp samt njuta av naturen. Allemansrätten finns inte i många andra länder. Ofta är naturfantaster hänvisad till nationalparker och dylikt i stället.
* Och vi tar definitivt för givet att det ska finnas rikligt med rent vatten i våra kranar. Att vi kan ta långa duschar när vi vill. Och att vi kan tvätta och diska utan krångel. Det är riktig lyx som saknas i väldigt många andra länder. Och som vi inte borde ta för givet i Sverige heller.

De senaste månaderna har jag läst flera oroande artiklar om tillgången till rent vatten.
I vissa länder är rent sötvatten över huvud taget svårt att få tag på – vilket gör det svårt att sköta sin hygien och skydda sig från sjukdomar. Även Sverige hade utbrott av kolera, innan de första reningsverken togs i bruk.
I andra länder håller man på att utarma alla vattenreserver, bland annat på grund av överuttag av grundvatten. Exempel: Bomull odlas ofta i länder där tillgången på dricksvatten redan är bristfällig – samtidigt som det går åt drygt 10 000 liter för att producera ett enda par jeans. Svår ekvation att få ihop. Och utan vattenreserver – ingen affärsverksamhet. I varje verksamhet behövs vatten: för att processa råmaterial, för att kyla eller rena, som en ingrediens i produkten de tillverkar eller för att kunden ska kunna konsumera produkten.
Här i Sverige behöver 7000 mil vattenledningar bytas ut. Men det kommer att kosta – och är vi beredda att betala mer för något vi hittills betalat endast 1 öre/25 cl för? Provtagningarna behöver samordnas bättre så att bakterier inte slinker in i systemet (minns ni vad som hände i Östersund i fjol? Klicka här för att läsa.)
Och även här har klimatförändringarna påverkat tillgången till vatten (varmare klimat i vissa delar av landet, samt sämre nederbörd) – hittills främst på Öland och Gotland. Samtidigt som vi spolar våra toaletter med vatten som skulle kunna drickas i stället.

Det finns alltid en fara med att ta saker och ting för givet. Risken är att man inte uppskattar dem förrän tillgången strypts eller försvunnit.
Jag är tacksam över det vatten, den miljö och det välstånd vi har – och vill verkligen dra mitt strå till stacken för att vi ska få ha det kvar.

Läs mer:
http://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Patientavgifter/
Artikeln “Vattenvärk” i Ingenjören nr 5/2016.

Jag försöker gå och cykla så ofta det går (dock inte så ofta i alperna, som här ;-)).

För två veckor sedan började min mini-serie om hur vi kan leva mer miljövänligt. De fyra områdena som är viktigast är Biffen, Bilen, Bostaden och Börsen.

Förra söndagen skrev jag om Biffen (läs mer här), och i del 2 har turen kommit till Bilen. Vägtrafiken står för nästan en tredjedel av landets totala utsläpp. Och ofta kör vi väldigt korta sträckor med våra bilar: Enligt Motormännen är hälften av våra bilresor kortare än 5 kilometer.

Som privatperson är det egentligen ganska enkelt (på papperet):

• Försök att cykla eller gå kortare sträckor. Bra för miljön, plånboken OCH hälsan!
• När du ska till jobbet, till barnens träningar etcetera – kolla om det går att samköra med grannen varannan vecka eller så? Det finns även en app för föräldrar som vill hitta folk att samköra med som heter UNIRIDE.
• Ta tåg eller buss och hoppa över flyget om du kan.
• Ha vissa jobbmöten via nätet.
• Testa bilpool.
• Behöver du en bil är det bättre att välja en liten, bränslesnål modell än en stor bensinslukare. Till eventuella långresor kan man hyra en större bil i stället.
• Köp miljöbil, som går på el, etanol eller biogas. Vissa menar att det är bättre att ha kvar sin gamla bensinbil än att köpa ny elbil. Så här skriver Naturskyddsföreningen om det:
  ”Studier som tittat på hela bilens så kallade livscykel, från tillverkning till skrotning, har visat att elbilar generellt har en lägre miljöpåverkan än motsvarande fossila alternativ. Även om tillverkningen av elbilar har något större miljöpåverkan än tillverkningen av fossilbilar vägs det upp av de minskade utsläppen när de körs.”
  Snart finns det dessutom elbilar som går upp till 50 mil på en laddning – nästan lika långt som en bensintank räcker.

Jag, som är född i Västerbottens inland, fattar förstås att förutsättningarna för att genomföra det här är väldigt olika. Där finns det till exempel väldigt få laddningsstationer och det går några få bussar per dag ut till småbyarna. Att köpa elbilar är dyrt, etcetera. Men kan man samåka ibland är bara det en vinst, tycker jag. Trevligt också. =)

Vad regeringen borde göra för att minska utsläppen från transporter är en helt annan – och lång – historia. Det vore ju till exempel schysst om man kunde subventionera miljöbilar och samtidigt förbjuda bensinbilar – som flera andra länder gjort eller vill göra (se länkar nedan).
Eller utöka tåglinjerna, i stället för att till exempel dra in nattågen till Norrland. Om det skriver jag mer en annan gång.

Läs mer:
Frågor och svar om elbilar: http://www.naturskyddsforeningen.se/faqbilar
Norge vill förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar: http://www.dn.se/arkiv/motor/norge-storsatsar-pa-el-med-vatgas/
Tyskland också: http://www.svd.se/tyskland-vill-forbjuda-bensinbilar
Och Storbritannien med flera:

– Mamma, du har blivit så ekologisk att du nästan är jobbig. Men det är mest bra!

Dottern sitter vid matbordet och plirar lite retsamt med ögonen efter att jag föreslagit att vi ska ta tåget till kalaset vi ska på samma kväll.

– Jag håller med. Som Lasse brukar säga ”Hoppas Liselotte är borta så att jag kan ta bilen till Hemköp (som för övrigt ligger ungefär 150 meter från vårt hus)”, säger grannfrun som kommit över på en fika.

Jag vet att min kära granne inte menar någonting illa med det hon säger. Men samtidigt sätter hon fingret på någonting jag upplever ganska ofta som uttalat miljömuppig. Det känns som att jag orsakar något slags dåligt samvete för att jag försöker leva på ett sätt som belastar miljön mindre.

Men det är inte för min skull ni ska förändra era liv. Jag kommer aldrig att tvinga någon att laga vegetariskt varje måndag. Jag kommer aldrig att inventera ditt badrumsskåp och döma dig efter vilka ansiktskrämer du har. Och jag kommer inte att skälla på dig när du köpt plastinredning från Kina, för att det var så billigt just den här veckan, i stället för mer hållbara alternativ av trä eller bambu.

Däremot hoppas jag att jag kan inspirera dig till att göra fler sådana val. För att det är bättre för din och dina barns hälsa att välja produkter utan flamskyddsmedel, bekämpningsmedel eller ftalater. För att du ofta tjänar på det i längden – både i form av pengar och tid som du slipper spendera på att leta nytt när plastprylen pajat efter bara en månads användning. Och, sist men inte minst, för att det är bättre för vår miljö.

För även om många av oss lever så skyddat att vi inte märker konsekvenserna av våra konsumtionsval och vår livsstil – än – så kvarstår faktum: Vi konsumerar jordens resurser snabbare än den levererar. Hugger ner urskog, utarmar våra jordar och tar upp fisk utan att låta bestånden hinna växa till sig. Framför allt släpper vi ut för mycket koldioxid från fossila bränslen, vilket leder till global uppvärmning och alla konsekvenser som följer med den.

Det är dags att välja bättre. Inte för min skull. Utan för dina barns och barnbarns skull.