Naturen håller mig “Sane and sound” 😉

Jag växte upp i en familj som levde i, och av, skogen. Visserligen jobbade mina föräldrar inom myndighet och kommun men bären, fisken och älgköttet från skogen var viktiga för att få familjeekonomin att gå ihop. En generation äldre var beroendet ännu tydligare. Min farfar jobbade i skogen medan farmor tog hand om hem, barn och djur för husbehov.

Numera söker sig allt fler till skog och mark för rekreationens skull. För att få en välbehövlig paus från skärmtid och stressiga jobb. För att uppleva hur vacker och välgörande naturen är. Jag är en av dem.
För den som vill jobba med turism i exempelvis Norra Sverige innebär det här förstås möjligheter. Bygderna kanske avfolkas, och avstånden må vara långa, men de har sin vackra natur. Det gäller bara att komma överens med råvaruindustrin – gruvbolagen som vill bryta malm och skogsbolagen som vill avverka.

Men i tider där allt fler av oss inte är tydligt eller direkt beroende av naturen, så tappar många kontakten med den. Och därmed den djupa förståelsen för hur viktiga dess resurser är. Utan fungerande ekosystem – friska skogar, hav fulla av liv, näringsrika jordar – skulle vi inte överleva. Naturen är inte där enbart för nöjes skull.
Eller rättare sagt: De flesta vet förmodligen allt det här, åtminstone undermedvetet. Men lever inte därefter.

Det finns till exempel all anledning till att bli trädkramare. Dessa skogens giganter är helt fantastiska. Vissa av dem ger oss frukter, andra nötter. De ger oss virka att bygga och värma våra hem med. I städer kan de användas för att rena luften eller skydda mot hårda vindar. Träd stabiliserar jorden och minskar jorderosion. De binder kväve i jorden och ger samtidigt ätbara grödor bättre förutsättningar att växa sig stora. Till exempel. Och de är där, nästan gratis, bara vi ger dem förutsättningar att växa och må bra.

Det finns också anledning att älska växtplankton. Det är de som producerar vårt syre.

Eller att vurma för kiselalger. De kan användas som vattenrening eller gödsel inom jordbruket, eller för att förbättra upptagningsförmågan hos solpaneler.

Det här är bara tre exempel av alla miljoner djur- och växtarter som finns på planeten. Det finns otroligt mycket kvar att upptäcka som kan förbättra våra liv utan att det kostar för mycket – varken i reda pengar eller miljömässigt sett.
Bara vi har en sak klar för oss: Vi måste ha ett mer jämställt förhållande till naturen – där vi inte bara tar, utan också tar hand om.

Läs mer:
http://www.sverigesnatur.org/opinion/po-tidholm-ny-roll-landsbygdens-natur/
http://www.viskogen.se/vad-vi-gor/vart-bistandsarbete/agroforestry-sa-fungerar-det/
http://swedishalgaefactory.com

Just nu är jag väldigt förtjust i det frusna vatten som täcker hela omgivningen… =)

Förra helgen pratade vi om hur mycket vi tar för givet i detta avlånga land (apropå en amerikansk kollega till en av oss som tycker att vi svenskar har en tendens att gnälla över småsaker). Några exempel:

* Vi tar för givet att alla har möjligheten att studera, även om man kommer från familjer som inte har råd att finansiera utbildningen. I många länder år föräldrarna spara stora summor varje år för att deras barn ska kunna studera och skaffa sig de yrkeskunskaper de vill.
* Vi tar för givet att vi kan vandra fritt i skog och mark, plocka bär och svamp samt njuta av naturen. Allemansrätten finns inte i många andra länder. Ofta är naturfantaster hänvisad till nationalparker och dylikt i stället.
* Och vi tar definitivt för givet att det ska finnas rikligt med rent vatten i våra kranar. Att vi kan ta långa duschar när vi vill. Och att vi kan tvätta och diska utan krångel. Det är riktig lyx som saknas i väldigt många andra länder. Och som vi inte borde ta för givet i Sverige heller.

De senaste månaderna har jag läst flera oroande artiklar om tillgången till rent vatten.
I vissa länder är rent sötvatten över huvud taget svårt att få tag på – vilket gör det svårt att sköta sin hygien och skydda sig från sjukdomar. Även Sverige hade utbrott av kolera, innan de första reningsverken togs i bruk.
I andra länder håller man på att utarma alla vattenreserver, bland annat på grund av överuttag av grundvatten. Exempel: Bomull odlas ofta i länder där tillgången på dricksvatten redan är bristfällig – samtidigt som det går åt drygt 10 000 liter för att producera ett enda par jeans. Svår ekvation att få ihop. Och utan vattenreserver – ingen affärsverksamhet. I varje verksamhet behövs vatten: för att processa råmaterial, för att kyla eller rena, som en ingrediens i produkten de tillverkar eller för att kunden ska kunna konsumera produkten.
Här i Sverige behöver 7000 mil vattenledningar bytas ut. Men det kommer att kosta – och är vi beredda att betala mer för något vi hittills betalat endast 1 öre/25 cl för? Provtagningarna behöver samordnas bättre så att bakterier inte slinker in i systemet (minns ni vad som hände i Östersund i fjol? Klicka här för att läsa.)
Och även här har klimatförändringarna påverkat tillgången till vatten (varmare klimat i vissa delar av landet, samt sämre nederbörd) – hittills främst på Öland och Gotland. Samtidigt som vi spolar våra toaletter med vatten som skulle kunna drickas i stället.

Det finns alltid en fara med att ta saker och ting för givet. Risken är att man inte uppskattar dem förrän tillgången strypts eller försvunnit.
Jag är tacksam över det vatten, den miljö och det välstånd vi har – och vill verkligen dra mitt strå till stacken för att vi ska få ha det kvar.

Läs mer:
http://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Patientavgifter/
Artikeln “Vattenvärk” i Ingenjören nr 5/2016.