Bra mindmap för den som vill plastbanta, från suveräna sajten www.learningfundamentals.com.au. 

Som jag skrev förra helgen – Sverige är verkligen ett bra land att leva i, på många sätt. Men när det gäller de politiska besluten tycker jag ändå att de präglas av långsamhet. Allt fler företag gör helomvändningar när det gäller hållbarhet och satsar stora pengar på ny teknik/innovationer etc. Och allt fler privatpersoner försöker dra sitt strå till stacken när det gäller att leva på ett sätt som belastar planeten mindre.
Länder som Frankrike, Rwanda, Taiwan, Bangladesh, Sydafrika delar av Indien samt Kenya har till exempel förbjudit plastpåsar helt. I andra länder får man betala hyfsat rejält för att få en plastpåse i butikerna. Beslut som i all sin enkelhet gör ganska stor skillnad för miljön – och vår hälsa. Men i Sverige händer… typ ingenting (från politikernas sida).

I väntan på de politiska besluten tänker jag att vi – du och jag – kan visa prov på mer handlingskraft. 😉
Här är nycklarna till ett mer plastfritt liv, rum för rum, från topp till tå:

1. Skippa plastpåsarna

Jag ska villigt erkänna att det tog ett tag att få in rutinen, men nu har jag tre tygkassar i olika storlekar som hänger precis innanför dörren, så att jag inte ska glömma att ta med dem när jag åker till affären. Det är värre med plastpåsarna som jag fryser in bröd, mina hemodlade grönsaker och annat i… Men jag försöker att lägga i byttor och annat för att minska plastförbrukningen. Och hoppas att butikerna som säljer mat utan förpackningar blir fler inom kort!

2. I köket

Jag byter pö om pö ut skärbrädor, köksredskap, matlådor, sportflaskor och stekpannor med teflonbeläggning mot produkter i trä, bambu, rostfritt stål och glas. Visst – en sportflaska i rostfritt stål kostar ganska mycket från början, men sedan håller den ju i en evighet. Abeego eller Bee´s Wrap funkar att slå in t ex smörgåsen med i stället för plastfolie.

3. I badrummet

Mikroplaster i peelingkrämer och annat måste ju vara bland det dummaste människan kommit på. Det finns ju hur många bra, naturliga (salt, socker, korn, kärnor, bark…), alternativ som helst. Jag använder upp det mesta jag har i badrumsskåpet innan jag byter ut till mer naturliga alternativ – men mikroplastkrämen lägger jag bland hushållssoporna så att de förhoppningsvis förbränns (som att välja mellan pest eller kolera) och förpackningen i återvinningen. Tandborsten och sminkborstarna är numera gjord av bambu. Näst på tur står hårborsten.

4. Textilier

Plastfleece innehåller också mikroplaster. Underställ, plädar och tröjor av ullfleece är snyggare, skönare och betydligt bättre för miljön. Kläder, gardiner, dukar och andra textilier av polyester och dylikt kan också bytas ut mot lin, hampa, modal, tencel, ekologisk bomull med mera.

5. Möbler och inredning

När du ska köpa fåtölj eller soffa, undvik fyllning av skumgummi, skumplast, polyester och dylikt. Leta i stället efter naturmaterial som exempelvis ull, bomull, certifierat dun, kokosfiber och tagel. Färgade stommar av rostfritt stål bör helst vara behandlade med miljövänlig(are) pulverlack och trästommarna får gärna vara gjorda av FSC-märkt trä. Många svenska möbelföretag tillverkar Svanen-märkta produkter.

6. På utflykten

Älskar pappas gamla träkåsa som han haft så länge jag kan minnas. Han har även sockerbitsförvaring av näver och en påse till kaffepulvret som är gjord av skinn. Det ska jag också skaffa. Däremot har vi smarta, hopfällbara bestick av rostfritt stål och vattenflaskor av rostfritt stål. Och tar med oss mat i lådor av rostfritt stål.

7. På festen

Det är inte superofta vi har storkalas hemma hos oss, så för det mesta tycker jag om när tillfälle ges att få ställa fram vinglas, martiniglas, mormors porslin etcetera. Men när jag fyllde 40, till exempel, räckte inte grejerna till. Tur att det numera finns engångstallrikar av bambu, palmblad och annat, engångsbestick av bambu, sugrör av rostfritt stål etcetera.

Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa i Lappland, helt däst efter julens mat och mys… inte så konstigt att man vill starta om lite när det nya året börjar kanske!? =)

I garaget ligger massor med papper och plast som blev över efter julklappsöppnadet. Trots att vi sa att det skulle bli mindre klappar i år. Tänk att det alltid blir lite mer till barnen än vi tänkt…

Men det går som tur är att återvinna rätt mycket av det som hör julen till. Här är 7 sätt att ta hand om julens överflöd:

1. Sortera julklappspapperet som pappersförpackning, så kan det omvandlas till nya förpackningar.
2. Matavfallet kan komposteras, rötas till biogas, ett fossilfritt drivmedel för exempelvis bussar, eller bli biogödsel till trädgårdar och parker.
3. Lämna all plast i återvinningsstationen. Numera kan både mjuk och hård last sorteras där.
4. Ljusstumparna kan du spara och smälta ihop till nya ljus. Orkar du inte, lägg i soppåsen.
5. Julgranen kan man göra allt möjligt med. Bor du i och kring Stockholm kan man lämna den hos Stockholm Vatten, som gör biokol av dem. Läs mer här. Vanligtvis sorterar man dem annars som grovavfall (lämna i grovsoprum eller insamlingsplatser som kommunen ordnat). Tjugondedag Knut samlar Sportfiskarna in granar på Norr Mälarstrand (Stockholm) också, som sänks till botten i viktiga områden för att bli nya lekplatser och uppväxtmiljöer för fiskar. Läs mer på www.sportfiskarna.se.
6. Klappar som inte passar, av olika anledningar: Ge bort som present till någon annan, ge till någon second hand-butik, byt med någon kompis etcetera.
7. Det här ska däremot läggas i hushållssoporna, och eldas upp för att alstra fjärrvärme: Glittergirlanger, presentsnören, färgade servetter, julkort

Läs mer på www.stockholmvatten.se/jul

Det blir lite glest med inlägg i bloggen denna vecka – uppkopplingen i Lapplands inland är inte superbra. Plus att jag vill njuta av att jag och mina tre syskon, med alla våra barn, äntligen är samlade samtidigt. Det är trångt, men finns det hjärterum finns det stjärterum!
I morgon blir det mer pulkaåkning, skidåkning, fika och skratt att se fram emot! =)

Jag funderar inte supermycket på vem jag är längre. Jag är ganska trygg i mina åsikter (men försöker vara öppen för andras), mina starka sidor och mina svaga. Men ibland är det ju nyttigt att stanna upp och reflektera lite!

Därför tyckte jag det var lite kul när jag fick läsa om fyra nyckelgrupper som går före när det gäller hållbarhet (från rapporten “Rum för det goda livet” av Kairos Future/Patriam). Hur förhåller jag mig till hållbarhet egentligen? Efter att ha funderat lite kom jag fram till att tonvikten ligger på purista eller idealista när det gäller mig. Men jag har absolut några delar stilista och holista i mig också! Vilken typ känner du igen dig mest i?

Stilistan
Stilistan gillar både kläder och inredning med eco-touch. Men det får inte vara skogsmulle. En stilista betalar gärna lite mer för stil och hög kvalitet. Det är viktigt att sätta trender i stället för att följa dem. Second hand och lantligt lockar, men det ska vara en urban touch på det. Etik är viktigt, men sekundärt jämfört med känsla och uttryck.
Boendet ska vara estetiskt genomtänkt, men får inte se ut som i en inredningstidning utan bör ha en personlig känsla. Färgmässigt blandar stilisten gärna grundtoner med accentuttryck.

Holistan
Mat och träning är vägen till njutning, balans och harmoni för holistan – den minst etiska och mest individuella av de fyra typerna. Att resa långt, trots miljöbelastningen, är inget som stör. Fokuserar på må-bra-konsumtion. Upplevelser är minst lika viktiga som prylar och skrytfaktorn är hög på Instagram (vilket stressar andra holistas).
Jakten på balans kan ibland kantra över i jakt på perfektion. Kraven botas med mys. Urban typ som söker lantliga andningsrum i spa eller sommarstuga.
Köket är centralt i boendet, för att säkerställa näringsintaget. Balanspunkter och utrymme för komtemplation är också viktigt.

Puristan
Att undvika gifter och ohälsa genom att befria livet från onaturliga material, kemikalier och plaster är centralt, särskilt om puristan är förälder. Det etiska är viktigt och går mot medveten, rättvisemärkt konsumtion. På många sätt gör det typen prylgalen trots att den är konsumtionskritisk. Är produkterna/tjänsterna naturliga köper puristan gärna.
Puristan söker kontroll och är väldigt faktasökande. Typen ställer krav både på företag och sig själv.
Boendeidealet är det minst urbana, med eget hus och fin miljö för familjens skull. Typen är ofta väldigt stildriven, och visar det gärna för likasinnade i sociala medier, på ett sätt som förstärker bilden av dem som kreativt hållbara.

Idealistan
Att konsumera medvetet och rättvisemärkt är självklart och kraven på företagens sociala och ekologiska hållbarhet höga. Idealistan vill att andra tar betydligt mer samhällsansvar och föregår gärna med gott exempel.
Typen är en aktivist och deltar hellre i gräsrotsrörelser, volontärarbete och klimatmarscher än skänker till välgörenhet. Förespråkar nykollektivism.
Idealistan är inte emot all konsumtion, men har en stark aversion mot det ohämmade köpandet. Hyllar gör-det-själv-tanken både av ideologiska och ekonomiska skäl. Återbruk är bättre än att köpa nytt och samägande av prylar en självklarhet.