Guld och gröna skogar – går det ihop? Foto: Liselotte Lundström

Money talks, heter det. Och det stämmer på många sätt. Men för att bibehålla en sund ekonomi behöver vi resurser – som naturen många gånger står för.

Ett sätt att stötta företag med miljömässiga ambitioner är att spara i hållbara fonder. Fråga din bank vad de har i sina portföljer. Efterfrågan skapar som bekant utbud.

Nu finns det också ett verktyg som hjälper dig att kontrollera hur schysst din bank är. Fair Finance Guide har granskat hur svenska banker tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter när de investerar, och resultatet ser du här. Där finns också tips på hur du kan påverka din bank när det gäller dessa frågor.
Min bank ligger ganska bra till, men jag tänker ändå kontakta min personliga bankman för rådgivning i dessa frågor.

Det är också glädjande att allt fler banker ser värdet i att investera på hållbara sätt. Sex av USA:s största bankjättar gjorde nyligen ett uttalande där de uppmanar världens ledare att förhandla fram ett starkt globalt klimatavtal i Paris, där man erkänner de kostnader som kolet medför – både  när det gäller miljön, och i förlängningen världsekonomin. Så här säger till exempel Valerie C. Smith, Citibank:
“We are seeing clients move really quickly to transistion to clean power. The group statement is meant to accelerate the transition”.

Fotnot: Bakom Fair Finance Guide Sverige står organisationerna Sveriges Konsumenter, Amnesty International, Diakonia, Fair Trade Center och Naturskyddsföreningen. Fair Finance Guide finansieras av Sida.

Yogakläder gjorda av återvunnen polyester, ekobomull och/eller modalfibrer. Foto: Indiska

Indiska har jobbat länge med hållbarhetsfrågor och samarbetar bland annat sedan flera år tillbaka med WaterAid, som jobbar med att skapa tillgång på rent vatten och sanitet i 37 länder runtom i hela världen.
Nu lanserar Indiska en ny yogakollektion, med kläder gjorda av modal, ekologisk bomull eller återvunnen polyester. Otroligt bra att allt fler företag tänker i de här banorna – på helheten i det företaget gör och står för.

Polyester är konstfiber som tillverkas av olja – alltså en icke-förnybar resurs. Därför är det bra att återvinna materialet. PET-flaskor är exempel på produkter som kan komma till nytta och återanvändas på detta sätt.
Modal har låg klimatpåverkan, håller färger bra utan att blekas och krymper inte. Modalfibrerna utvecklades i Japan 1951 och Lenzing började sälja sin version av dem 1964. Lenzing Modal® är tillverkad av hållbart skördade bokträd och företaget använder en miljövänlig blekningsmetod i framställningen av materialet.

Hemma på vår gård, står en gammal Ford… Foto: Liselotte Lundström

Jag är en flitig brukare av kollektivtrafik. Jag går och cyklar, åker pendeltåg och tunnelbana. Men för släkt och vänner i Norrland ser det annorlunda ut. Där är många helt beroende av bilen. Det är långa avstånd och för att ta mig till skolan fick jag åka en timme i buss när jag började sjuan. Det gick två bussturer om dagen, till och från vår by Långsjöby. Den sista gick från Storuman strax efter kl 16.
Samtidigt står bilåkning och transporter för 30 procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Hittar vi alternativa bränslen eller sätt att transportera skulle det ge stor miljöeffekt.

Därför blev jag så glad i veckan när Åsa Romson meddelade att regeringen satsar 21 miljarder på laddstolpar till elbilar. Ett steg i rätt riktning – även om elbilar är väldigt dyra att köpa för gemene man.

Jag blir också glad när jag hör talas om företag som Preem, som på eget bevåg lanserade Preem Evolution Diesel 2011. Denna diesel tillverkas delvis av tallolja en restprodukt från svensk skogs- och pappersindustri. Enligt Preem själva sänkte dieseln Sveriges koldioxidutsläpp med över 535 000 ton under 2014. Det motsvarar utsläppen från ungefär 216 000 bilar. Nu vill de satsa på att ta fram Framtidens diesel också – där lignin, en annan restprodukt från skogsindustrin – uppges vara ett intressant alternativ.

Är det någonting som bör subventioneras i samhället så är det innovationer som dessa, tycker jag. För att alla ska kunna köra bil på ett miljövänligare sätt – om man inte har tillgång till kollektivtrafik.