Volangklänning i lyocellmix, H&M. Off shulder-klänning av ekologisk bomull, People Tree. Klänning i avslappnad modell, av tencel, Wearethought.com. Fairtrade-klänning, Gather & See.

Det har skrivits ganska mycket om hur vi kan konsumera mode på ett mer miljövänligt sätt – åtminstone i de nätverk jag är med i eller följer.
Allra viktigast är det att använda kläderna länge, enligt forskarna – det och fler tips har jag delat med mig av här.

Men om man ändå “behöver” en ny blus eller så: Vilket material är egentligen bäst?
Sveriges Konsumenter har satt ihop en riktigt bra lista, där de går igenom textila material, från A till Ö. Den hittar du här.

Om vi börjar från grunden: Kläder kan vara gjorda av antingen  naturfibrer eller konstfibrer.
Naturfibrer kommer antingen från växtriket, till exempel bomull och lin, eller från djurriket som silke eller ull.
Konstfibrer är just konstgjorda fibrer. Regenatfibrer är dock konstfibrer som är utvunnet ur ett naturmaterial, oftast trämassa från gran. Där är viskos och lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas på rent kemisk väg och är en slags plast som ofta utvinns ur petroleum – alltså fossil råolja (inte ett bra miljöalternativ!). Det vanligaste exemplet på slutprodukt är polyester.

När det gäller naturfibrer från djurriket kan man jämföra med matproduktion: Det går åt en hel del mark, vatten och foder för att föda upp djur. Samtidigt behöver vi ha lite boskap också. Naturskyddsföreningen skriver så här om naturbetande djur:
“Betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete.”
Så, it´s complicated, typ…

Ekologisk bomull är bättre än besprutad, men det går fortfarande åt mängder med vatten för att odla den. Det är ett problem.

Bästa alternativen just nu verkar vara naturfibrer från växtriket som inte kräver en massa bekämpningsmedel vid odlandet och som växer relativt snabbt: Hampa och lin.
Eller regenatfibrer: Lyocell/tencel och modal.
För att tillverka bambuviskos (som jag trodde var ett hyfsat bra alternativ) krävs tydligen stora mängder kemikalier, ungefär 5,5 kilo för ett kilo viskostyg.

Själv försöker jag hålla mig ifrån att köpa kläder helt och hållet. Jag behöver verkligen ingenting – utom möjligen en bra friluftsjacka. Men modejunkie som jag är har jag ändå surfat lite på fina sommarklänningar, se bilden ovan.
Gillar speciellt Wearethought.com, där man kan köpa kläder efter material!

H&M lanserar varje år kollektionen “Conscious Exclusive” där en del av materialen som används är återvunna, eller till stor del ekologiska.

Visste du att mer än 60 procent av textilierna som säljs i Sverige slängs i de vanliga hushållssoporna? Eller att vi i genomsnitt konsumerar över 13 kilo nya textilier per person och år i Sverige – alltså sammanlagt runt 130 000 ton om året? Och detta – det tål att skrivas igen – bara i Sverige!

Det står ganska klart att vi måste bli bättre på att återvinna våra textilier. Och att informera om att det går. Några av mina kollegor hade till exempel missat att man kan lämna in gamla kläder hos Lindex, Kapp Ahl, H&M med flera – trots att jag tjatar om sådant här hela tiden… 😉
En av svårigheterna hittills har varit att sortera textilierna på ett effektivt sätt.

Men nu pågår ett projekt, där bland andra Stockholm vatten och avfall, Gina Tricot och H&M deltar. Kläder och andra textilier som lämnas vid Bromma återvinningscentral skickas vidare till en sorteringsanläggning i Avesta. Där sorteras textilierna först manuellt innan de tas vidare till den så kallade SIPTex-maskinen, som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textil utifrån vilka fibrer den består av.
På så sätt kan man ta hand om stora mängder textil och få fram textilt material som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än vad man kan med dagens manuella sortering.
Det färdigsorterade materialet återvinns till bland annat trasor, nya produkter som bilmattor och rena bomulls- och ullfibrer.

– Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli en länk som idag saknas mellan textilinsamling och högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander, projektledare för SIPTex.

Exempel på butiker som tar emot textilier – även trasiga (tipsa gärna om fler!):

H&M
Lindex
Kapp Ahl
Hemtex
Boomerang (gäller deras egna kläder)
Nude (gäller deras egna kläder)

Läs mer:
Mer fakta om textilavfall från Naturvårdsverket

Armband köpt på gatuloppis, väska från Corkei.se, plånbok från Stilochansvar.com samt skor av  Enrico Fantini.

I helgen var dottern och jag på en gatuloppis i närheten av där vi bor. Där träffade vi världens härligaste dam som sålde mängder med smycken: “Det är så skönt att bara låta händerna gå, det är då jag mår som bäst”, skrattade hon.

Mest betagen blev jag i hennes armband av kork – som känns och beter sig precis som läder. Men den där vackra korkstrukturen som bonus. Det är armbandet som syns längst upp till vänster i bilbolaget här ovan.

Sedan började jag titta runt lite för att se vad mer som går att göra med korkläder. Och det är faktiskt en hel del. Snygga väskor, coola skor, kuddar…

Varför är kork bra, nu då? Jo, i korkekslundarna fullkomligen frodas biologisk mångfald i form av massor med djur, fåglar, insekter och växter som i många fall bara finns just där. Dessutom är de en viktig inkomstkälla för många familjer som bor i området. Här är några fler fördelar med kork:

• Inga träd huggs ned vid korkproduktion. Det är endast barken som används!
• Korken utvinns genom att man försiktigt avlägsnar den yttre barken ungefär vart nionde år. Träden skadas inte allvarligt, utan fortsätter växa och kan bli flera hundra år gamla.
• Kork är nedbrytbart.
• Korkeksskogarna absorberar mängder med koldioxid varje år.
• Materialet är slitstarkt, robust och reptåligt.
• Vattenavvisande och fläcktålig.
• Enkel att rengöra med tvål och vatten.
• Mjuk som mocka.
• Vegan friendly.

På senare år har många korkekslundar skövlats till förmån för Eucalyptusplanteringar, vilket utarmar den biologiska mångfalden i områdena.
Men genom att välja fler produkter av kork kan vi konsumenter kanske vända utvecklingen. Jag är på! 🙂