Kaffekopp gjord av sump, örhängen av gamla elkablar, blomkrukor av återvunnet papper och bordsskiva gjord av kaffesump,

Som de flesta säkert vet jobbar jag som trendredaktör på magasinet Hus & Hem. I morse var jag med om årets första höjdpunkt i inredningsbranschen: Stora Trenddagen där Trendstefan (Stefan Nillson) berättar om de starkaste trenderna som kommer under året.

Enligt Trendstefan är miljöfrågan trendig ungefär vart tionde år. Det är till exempel drygt 10 år sedan Al Gores film “En obekväm sanning” kom, och då gick miljöarbetet huvudsakligen ut på att sprida kunskap och information om dessa frågor. Tio år innan dess var miljöfrågan också hyfsat högt uppe på agendan. Jag kommer ihåg det eftersom det var en anledning till att jag sökte in på journalistutbildningen 1997.

Idag, 2017, är den största trenden: Skräp. Alltså produkter som är gjorda av återvunna material, upcycling och återbruk. Men den här gången tror jag att miljöfrågan är här för att stanna. Därtill är vi helt enkelt nödda och tvungna.
Det bästa är att det bara känns positivt och spännande! Om vi tar inredning som exempel: Nuförtiden är återbrukad design för det mesta väldigt snygg (se bara ovan)! För handen på hjärtat, om produkterna är fula, så kommer de inte heller att sälja särskilt bra.

Dessutom är skär hållbarhetsintresset genom alla branscher. När det gäller mat är “climatarian” hetaste ordet för året – alltså att äta på ett sätt som belastar jordens resurser så lite som möjligt. Det har jag skrivit om tidigare (läs  här). I byggbranschen byggs det allt mer av trä, och byggherrarna planerar till exempel för större möjligheter till delägande. Clas Ohlson och Filippa K är två exempel på företag som lånar ut sina produkter i “lånebibliotek”. I bilbranschen satsar allt fler varumärken på hybrider och/eller elbilar. Dagens trädgårdsmästare odlar både på höjden och bredden, över jord och under jord. Och det är bara några av alla exempel på spännande utveckling inom miljöområdet.

Ingenting av det här gör vår tillvaro sämre vad jag kan se. Tvärtom! Och det är också nyckeln till hållbar framtida framgång.

Läs mer här:

Nya mattrenden: Climatarian

Grejer är det gott om…

Årets julhandel slog rekord igen. “Helt naturligt”, sa en av mina bekanta. “Det är ju för att priserna höjs”.
Men så är det faktiskt inte. Genomsnittsköpet minskade till 562 kronor i år jämfört med 672 kronor ifjol. Det indikerar alltså att svenskarna köper fler saker för mindre summor – vilket är helt fel väg att gå om vi vill vara rädda om jordens resurser.
Här kommer därför lite tips om hur vi (jag) blir mer klimatvänliga konsumenter. Jag lovar, det handlar inte om att klä sig i tagel och starta självhushåll – utan om att välja och tänka smartare. =)

Konsumera mindre
Fsc-märkt inredning, ekokläder och naturligt smink i all ära. Viktigast av allt – det är dags att se sanningen i vitögat – är ändå att konsumera mindre. Inte byta bil varje år, även om den är miljövänlig, inte köpa nya kläder hela tiden, även om de är gjorda av återvunna material eller ekologisk bomull. Varje ny vara innebär utsläpp i samband med tillverkning och transporter.

Köp kvalitet
Köp få, men bra saker, som håller länge. Det kostar oftast mer från början – men du tjänar igen det genom att prylarna håller längre. Jag har till exempel slutat köpa billiga kläder i sladdriga material bara för ”det är ju kul med något nytt och jag vill inte lägga massor med pengar på något som ändå bara är inne en säsong”. Efter en eller två tvättar har de oftast tappat både färgen och formen och ligger sedan kvar i garderoben som en sorglig påminnelse om galet habegär…

Välj äkta vara
Det handlar inte skaffa status genom att bara köpa märkeskläder. Men av kända företag kan vi kräva minimilöner, rimliga arbetsförhållanden och mer miljövänlig produktion. Av dem som tillverkar piratkopior kan vi inte kräva någonting när det gäller kvalitet, förbud mot barnarbete etc.

Köp sådant du fattar
Tumregeln är, att ju längre ”ingredienslista”, desto större är risken för att varan innehåller sådant som varken du eller naturen mår bra av. Billig fåtölj som tillverkas av amidplast, polypropylen, polyeder etc – eller dyr fåtölj gjord av ask, linneväv och läder? Vad låter vettigast?

Laga och reparera
Kostar det tusen kronor att laga en tusenkronorspryl, så väljer de flesta att köpa nytt. Miljömässigt sett är det dock ändå bättre att försöka laga.

Leta begagnat
Varje gång en gammal pryl återbrukas, så har vi gjort en miljövinst. Själv är jag rätt kass på att leta begagnat – jag tycker ofta att det är för tidsödande – men där är det skärpning som gäller!

Kort sagt: DON´T BUY WHAT YOU DON´T NEED

PS. Sifforna kommer från mätningar hos de många tusentals webbutiker i Sverige som använder DIBS för sina betalningar på nätet, och är normaliserade för att ge en korrekt bild. E-handeln i Sverige noterade en mycket stark tillväxt för årets julhandel och ökade med 28 procent i omsättning och drygt 52 procent i antalet transaktioner jämfört med motsvarande period ifjol. DS.

Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa i Lappland, helt däst efter julens mat och mys… inte så konstigt att man vill starta om lite när det nya året börjar kanske!? =)

I garaget ligger massor med papper och plast som blev över efter julklappsöppnadet. Trots att vi sa att det skulle bli mindre klappar i år. Tänk att det alltid blir lite mer till barnen än vi tänkt…

Men det går som tur är att återvinna rätt mycket av det som hör julen till. Här är 7 sätt att ta hand om julens överflöd:

1. Sortera julklappspapperet som pappersförpackning, så kan det omvandlas till nya förpackningar.
2. Matavfallet kan komposteras, rötas till biogas, ett fossilfritt drivmedel för exempelvis bussar, eller bli biogödsel till trädgårdar och parker.
3. Lämna all plast i återvinningsstationen. Numera kan både mjuk och hård last sorteras där.
4. Ljusstumparna kan du spara och smälta ihop till nya ljus. Orkar du inte, lägg i soppåsen.
5. Julgranen kan man göra allt möjligt med. Bor du i och kring Stockholm kan man lämna den hos Stockholm Vatten, som gör biokol av dem. Läs mer här. Vanligtvis sorterar man dem annars som grovavfall (lämna i grovsoprum eller insamlingsplatser som kommunen ordnat). Tjugondedag Knut samlar Sportfiskarna in granar på Norr Mälarstrand (Stockholm) också, som sänks till botten i viktiga områden för att bli nya lekplatser och uppväxtmiljöer för fiskar. Läs mer på www.sportfiskarna.se.
6. Klappar som inte passar, av olika anledningar: Ge bort som present till någon annan, ge till någon second hand-butik, byt med någon kompis etcetera.
7. Det här ska däremot läggas i hushållssoporna, och eldas upp för att alstra fjärrvärme: Glittergirlanger, presentsnören, färgade servetter, julkort

Läs mer på www.stockholmvatten.se/jul

Det blir lite glest med inlägg i bloggen denna vecka – uppkopplingen i Lapplands inland är inte superbra. Plus att jag vill njuta av att jag och mina tre syskon, med alla våra barn, äntligen är samlade samtidigt. Det är trångt, men finns det hjärterum finns det stjärterum!
I morgon blir det mer pulkaåkning, skidåkning, fika och skratt att se fram emot! =)