Boken Äkta Vara blev startskottet för en ny karriär för journalisten Mats-Eric Nilsson.

Första gången jag träffade Mats-Eric Nilsson, mannen bakom boken Äkta Vara (som numera vuxit till en organisation som kämpar för att det ska bli mer mat och mindre tillsatser i våra livsmedel) var för 12-13 år sedan då jag jobbade för tidningen Hälsa. Jag minns att jag tyckte han var oerhört vettig.  OCH viktig, bland annat för att han satte lite press på oseriösa livsmedelstillverkare.

Mats-Eric och hans medarbetare har fortsatt i samma goda anda. Älskar till exempel hur Äkta Vara förra veckan lyfte fram det faktum att kocklandslaget i samarbete med Statoil tagit fram en macka som innehåller 14 olika e-nummer. Kocklandslaget pudrade sedan och sa att “Det är dåligt av oss att inte ställa frågan om innehåll”.

Mer en hälsofråga än en miljöfråga kan tyckas, men oftast hänger det ändå ihop. Med schyssta råvaror behövs sällan tillsatser. Dessutom upplyser Äkta Vara om vilken fisk, frukt och grönsaker som är i säsong just nu, driver fruktförmedling så att de som har exempelvis äpplen i överflöd kan ge bort dem till folk som gärna tar emot etc.

Fortsätt så!

Tygkasse från Ikea ur nya kollektionen Användbar som börjar säljas den 8 april.

Hur ofta står man inte i affären och förbannar sig själv för att man glömmer att ta med egna tygkassar hela tiden?!

I Sverige är inte problemet med plastpåsar superstort: Vi använder cirka 100 plastpåsar per år och person. Men i många andra EU-länder är siffran upp emot 600 påsar per år. Och i många länder utanför Europa är plastpåsarna största faktorn bakom nedskräpningen av haven som sker.

EU vill föregå med gott exempel och bestämde förra året att snittförbrukningen av plastpåsar får ligga på max 40 stycken per år och medborgare i slutet av 2025.
Och jag tänker föregå med gott exempel genom att hänga tygkassar vid dörren, så att jag kommer  ihåg att ta med dem när jag ska handla mat nästa gång.

En hållbar utveckling handlar – som bekant – inte bara om att värna miljön, utan även om schyssta löner och arbetsförhållanden för dem som tillverkar produkterna. Det senaste året har jag märkt att allt fler inredningsföretag tar hänsyn till bådadera.

Vän av ordning kanske tycker att det verkar bakvänt att starta projekt i andra länder när man kan välja lokalt producerade produkter, och slippa långväga transporter. Men det är inte riktigt så enkelt:
* När vi köper Fairtrade-produkter ger vi odlare/hantverkare etc möjligheten att skaffa sig stabila inkomster, vilket minskar risken för överutnyttjande av viktiga naturresurser för att överleva.
* Dessutom ges odlarna/hantverkarna större möjlighet att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Naturkatastrofer, t ex, får förödande konsekvenser på individ- och samhällsnivå i fattiga länder. Beräkningar visar att tio kronor som investeras i förebyggande arbete sparar mellan 40-70 kronor i hjälpinsatser efter katastrofen slagit till. Läs mer här.
* Fairtrade bidrar också till att producenter, genom utbildning etc, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan genom att till exempel hantera avfall, minska användningen av kemikalier, energi- och vattenresurser med mera. Läs mer här.
* Slutligen, åter igen: Allt hänger ihop. Utsläpp av koldioxid i Indien bidrar till växthuseffekten globalt, och så vidare.

Därför blir jag alltid glad när jag läser om varumärken som Mexchic, som ger mexikanska kvinnor möjligheten att leva på sin hantverksskicklighet. Älskar till exempel denna broderade filt (se bilden ovan), av obehandlad ull. Men även deras överkast och kuddar. In och fynda här!