Durumvete odlas vanligtvis i Medelhavsområdet, men nu lanserar Kungsörnen pasta av durumvete som odlats på soliga Gotland.
Jag fick pressprov härom veckan och var förstås tvungen att testa – alltid positivt med närodlat, ju. Omdöme: Studsig pasta, som smakar precis som den ska!

Fusilli från Gotland med rucolapesto
4 port

500 g fusilli
1 knippe sparris
ev fetaost
salt och peppar
Pesto:
1 dl skållad sötmandel
100 g ruccola
1 vitlöksklyfta, pressad
1,5 dl prästost, riven
1 dl rapsolja
ev extra vatten

Börja med peston: Skålla, skala och rosta mandeln gyllenbrun i en torr, het stekpanna. Lägg i en matberedare (eller använd stavmixer) och mixa ihop med rucola, vitlök, ost och olja till en slät pesto. Vill du ha en finnigare pesto, tillsätt vatten.
Koka pastan.
Ta boort den grova delen av stammen på sparrisen och fräs den i smör eller rapsolja. Salta och peppra. Tärna ev fetaost.
Blanda den nykokta pastan med peston. Servera med sparrisen och ev fetaost.

Eller tja, inte helt och hållet. Men faktum är att det mesta i Ikeas nya kök Kungsbacka är gjort av återvunnet material. Luckorna har en kärna av återvunna träfibrer, som sedan har täckts med en plastfilm av återvunna pet-flaskor för att ytan ska bli slagtålig och lätt att hålla ren.
Tillverkningsmetoden gör alltså att man undviker produktion av ny, oljebaserad plast. Suveränt!
Till en början lanseras köket i matt antracit (säljstart denna månad!) men det lär ju komma fler om köksserien tas emot hyfsat bra.

Jag känner ganska ofta att min roll som inredningsjournalist går lite stick i stäv med min inställning till konsumtion (don´t buy what you don´t need). Men just nu är det en fröjd att se de ansträngningar många tillverkare gör för att skapa mer hållbara produkter. Och det känns bra att ha möjligheten att lyfta fram bra, hållbar design.
Kort sagt. Grundproblemet med Ikea är ju att man alltid köper lite mer än man behöver, på grund av det billiga priset, men all heder åt initiativ som dessa!

Läste härom veckan att Gävles skomakare miljönärmärks. Helt rätt, tycker jag! Genom lagning och reparation ger ju skomakarna skorna ett längre liv, minskar avfallet och gör indirekt så att vi kanske konsumerar mindre.
Jag lämnade själv in två av mina favoritskor – av läder – för lagning och underhåll förra veckan. Blev så glad att klacken gick att laga på stövlarna – de skönaste och finaste jag någonsin haft!
Passade också att fråga hur jag ska sköta skinnskorna bättre framöver, och fick dessa tips:

1. Rengör regelbundet

Oftast räcker det med att borsta bort smuts och damm med en skoborste. Ibland behövs tyngre grejer – som lädertvål, galltvål eller skumtvål. In med skon under rinnande vatten och löddra upp hela ytan med tvålen. Det är viktigt att skon blir jämnt blöt. Torka sedan skon noggrant med papper eller handduk och ställ undan dem för torkning i ungefär ett dygn. Gärna med cederblock isatta

2. Vårda varsamt

Köp en skokräm i burk eller tub – gärna med mycket olika oljor och bivax– och med färgpigment som passa dina läderskor. Använd efter rengöring och applicera krämen i cirkelrörelser. Var noga med att få in kräm vid sulkanten, där fukt når skorna först. Låt verka i 5 minuter och applicera sedan ett lager till. Efter 10-15 minuter är det dags att börja jobba upp en ny yta på skorna med en skoborste av tagelborst. Gärna så tät som möjligt, för då går krämen in i skinnet bättre.
Vill du ha en glansig yta, applicera ett lager av en vaxkräm med hög glans i, på samma sätt som ovan. För ännu mer glans, putsa med en putsduk på slutet.

3. Skydda skorna

Även om skokrämen ger bra skydd mot väta kan det vara bra att impregnera skon med en minkoljebaserad produkt, eller dylikt, också. Massera in ett tunt lager på hela skon (extra noggrant längs sulan). Låt torka någon timme och polera ytan lite. Minkolja kan annars ge en lite kladdig yta, som drar till sig smuts.