Det finns en hel del människor som använder insamlingar lite som en skräpkorg. Vi “ger bort” sådant som kanske egentligen borde slängas direkt i soporna eller lämnas in till textilåtervinning i butikerna i stället (när det gäller textilier då). Men Emma Enebog, hållbarhetschef hos Myrorna, har en ganska skön syn på det hela:

– Vi har åtagit oss utmaningen att öka återanvändningen i Sverige och att öka insamlingen av textil. Då är det viktigt att vi till exempel kan ta hand om all textil, hel såväl som trasig, eftersom det är enklast för givaren. Det är dessutom det bästa ur ett miljöperspektiv. Den negativa konsekvensen av det är att vi får in sådant som är obrukbart, men den positiva effekten är att tröskeln är låg för den som vill skänka.

I stället satsar Myrorna på att “utbilda” givarna. Här är deras bästa tips till den som vill skänka:

1. Se till att det du skänker är rent och torrt (extra viktigt när det gäller textilier). Släng aldrig textil i soporna, även en strumpa med hål i kan återvinnas.
2. Knyt ihop påsen som du lämnar dina gåvor i så att ingenting faller ur.
3. Packa noggrant så att grejerna tål lite hantering. Ett skyddande tidningspapper runt kaffekoppen är till exempel en god idé.
4. Knyt alltid ihop skosnörena eller fäst ett gummiband runt skor så att paret hänger ihop.
5. Testa att elektroniken du skänker faktiskt fungerar. Trasigt ska till Återvinningscentralen.
6. Äldre plastleksaker kan innehålla skadliga kemikalier. Om de luktar illa eller har vätskor i sig ska de sorteras som farligt avfall på Återvinningscentralen – inte ges bort.
7. Lämna dina saker på rätt plats. Släng till exempel inte hårda prylar i textilboxar, och ställ inte dina påsar utanför en stängd butik.
8. Det du skänker måste tåla transporter. Möbler av låg kvalitet, till exempel bokhyllor av spånskivor,  gör sällan det.
9. Ingen vill köpa uppslagsverk nuförtiden. Om du inte har plats för dem själv är det bara att slänga dem i brännbart-containern på Återvinningscentralen, tyvärr.
10. Det du skänker måste vara komplett. Så inga pussel som saknar bitar, tack.

Den här veckan har gått i naturens tecken – mer än vanligt. Jag har nämligen deltagit i WWF:s och Alpros kampanj som går ut på att uppmana fler att ta tillvara på och njuta av naturen i vår närhet.

Det är min fulla övertygelse att den som är ute mer i naturen får en helt annan förståelse för hur saker och ting hänger ihop när det gäller miljöfrågor. Skogen spelar en betydande roll för klimatet och påverkar livet för oss alla.
Men framför allt – om man lär sig att älska naturen vill man också se till att ta hand om den.

Kampanjen gick till så att Alpro kontaktade 100 personer – däribland mig – och frågade om vi hade lust att ta oss ut i skogen och lägga upp en bild från turen på Instagram. För varje person som gjorde det här skänker Alpro pengar motsvarande vad det kostar att skydda 1 500 kvm östafrikansk skog till WWF.
Om allt gick som det skulle har vi alltså bidragit till skydd av 15 000 kvm skog!

Varför går pengarna just till Östafrika då? Jo, här finns några av världens mest unika skogsområden, med en biologisk mångfald av djur och växter som inte finns på något annat ställe på jorden. Tyvärr utsätts skogarna i området bland annat för illegal och ohållbar skövling som åverkarna vill ha till virke och träkolsproduktion. Om träkolsproduktionen i Tanzania fortsätter på dagens ohållbar sätt och skogsförvaltningen inte förbättras riskerar stora delar av skogen att försvinna, och med den även den biologiska mångfalden.

Att inspirera till besök i naturen här i Sverige känns kanske aningen banalt ur detta perspektiv, men jag tror som sagt att ju fler som bryr sig om naturen, desto större är chansen att rädda den – även på global nivå.

Ha en fortsatt härlig skogshöst!

Härom veckan twittrade Malena Ernman om att det kanske är dags för alla miljöprofiler och -kommunikatörer att ändra retorik.

Inställningen  “Det är bättre att många förändrar sin livsstil litegrann än att de inte förändrar sig alls” – vilket resulterat i en taktik där många (däribland jag) i positiva ordalag försöker inspirera till bättre miljöval i vardagen – ger ingen effekt, menar hon. Folk fortsätter flyga utomlands som aldrig förr, vi fortsätter att slå nya köttrekord och 72 procent av svenskarna köper kläder de inte ens behöver.

Det jobbiga är att det ligger väldigt mycket i det Malena Ernman skriver. För det är ju på allvar där ute, klimathotet.
Koldioxidhalterna i luften högre än någonsin. Skogarna börjar bli utsläppskällor i stället för sänkor. Livet i haven dör. Och så vidare. Utan att vi förändrar vår livsstil – på riktigt.

Vi är många som försöker uppmärksamma miljöfrågan. Vi tipsar om att plastbanta här och minska matvinnet där. Och har vi tur så kanske vi lyckas få någon att börja köpa mer ekologiskt i livsmedelsbutiken. Eller ta tag i att börja källsortera plast. Kanske får någon inspiration till att ta cykeln till jobbet.
Men det spelar inte roll om vi samtidigt flyger utomlands en extra gång per år eller frossar i kött flera gånger per vecka.

Och när Malena, eller andra miljöprofiler, påpekar detta – så reagerar ingen heller. Förutom de redan frälsta.

“Larm”-rubriker verkar med andra ord inte fungera – heller.

Så vad ska vi göra då? Vi måste ju vända det här!

Med en dåres envishet tror jag ändå på de positiva exemplen. Att få många att tänka efter litegrann.
Men, förstås, i kombination med idoga försök att påverka politiken – och företagen – genom de val vi gör i vardagen och butikerna.

Vad ska man annars hålla hoppet uppe med?

Läs mer:

11 tips – så kan du rädda klimatet

Climate optimism has been a disaster