Även humlorna påverkas av den globala uppvärmning som koldioxidutsläpp ger upphov till. De får svårare att fortplanta sig och överleva, vilket leder till sämre pollinering av våra grödor och i slu­tändan mat­brist.

Vad är viktigast för att motverka global uppvärmning och alla följder för klimatet som följer med den?
Johan Rockströms svar kom tveklöst, när vi frågade honom under föreläsningen på Stockholms universitet:
“Det är viktigast att få bort kolet. Vi måste kliva av allt ägande i kol. Det handlar om att få företagen att förstå att de har allt att förlora på ohållbar produktion och allt att vinna på hållbar”.

De orden ekar i mitt huvud idag, dagen efter det att regeringen har meddelat att de inte tänker stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet till den tjeckiska energikoncernen Energeticky a Prümyslovy Holding (EPH).

Att Sverige inte ska äga och driva kolgruvor tror jag att de flesta är överens om. Och att det finns vissa demokratiska problem med att lägga ner tyska kolgruvor skriver bland andra Kit om här. Men att det inte gick att hitta en bättre lösning än att sälja till en energikoncern som tänker fortsätta driften som om ingenting hänt – trots klimatavtalet i Paris, trots all forskning som visar hur allvarligt läget är när det gäller växthuseffekten med mera – är svårt att smälta.

Många länder börjat tänka om när det gäller kol som energikälla. Kinas konsumtion av kol minskade med sex procent under årets första fyra månader förra året enligt DN. Landets ledare går i bräschen för en snabb omställning till solenergi (läs mer här).
I USA är det nu fler som jobbar inom solenergisektorn än med olje- och gasutvinningsindustri räknat tillsammans.
Och i Storbritannien stängde sista kolgruvan förra året (se här).

Men i Sverige låter vi Vattenfalls vinstdrivande verksamhet vara svepskäl för att låta brunkolsdriften i Tyskland fortsätta. Pengar är viktigt. Men om priset är uteblivna skördar, döda hav, naturkatastrofer och mänskligt lidande – då tröstar inga pengar i världen.