En av de bästa sakerna med jobbet som journalist är att man får chansen att träffa så många underbara eldsjälar. Man kan liksom ingenting på djupet själv – men får skriva om en massa stjärnor som gör det. Och så alla dessa eldsjälar, som driver projekt, kommer med nya idéer, uppfinner… Det är verkligen en ynnest att få träffa sådana personer.

I förrgår fick jag chansen att träffa en man som är både och. Kunnig, med ett hjärta som brinner. Här har jag sammanfattat en liten del av allt vi pratade om. Låt mig presentera Jan Franck, VD för Classic Textiles of Sweden, som verkligen försöker ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan.

Varifrån kommer ditt engagemang för miljön?
– Det började för ungefär 20 år sedan när jag besökte fabriker i Indien och fick se hur illa ställt det var. Jag frågade till exempel varför det inte fanns någon äldre som kunde lära ut hur man hanterar kemikalier. Svaret jag fick var drabbande: ”Det är ingen som jobbar med det här i mer än fem år, sedan dör man”. Förutom det och allt barnarbete, så reagerade jag också på kvinnas ställning. De hade inga rättigheter! Allt det hör ihop för mig.

Berätta lite om hur du och dina medarbetare jobbar med hållbarhet.
– Bomull är ju en miljöbov som slukar väldigt mycket vatten. Men även infärgningen kräver mycket vatten. Därför har vi fokuserat ganska mycket på att arbeta med det. Till exempel började vi fundera över hur vi skulle kunna ta vara på restvattnet i fabriken. Vi kom på – och det var inte jag utan en av mina medarbetare – att man kan tillföra kobajs i vattnet! Det som händer är att bakterierna som finns i avföringen ”äter upp” kemikalierna i vattnet, blir tunga och sjunker ner till botten medan resten av vattnet – nu renat – kan gå vidare i systemet.

På tal om infärgning: Jag har hört att det inte går att färga textilier på ett miljövänligt sätt. Stämmer det?
– Fixera färgen, menar du? Jo, det går. Det är ungefär som mästerkockarna brukar säga, allt hänger på råvaran. Det är ofta svårare, särskilt när det gäller färgtryck, men det går.

På senare tid har ni lanserat många återbruksprodukter.
– Ja, jag har funderat mycket på det där med recycling. Tanken är god, men i många fall tillför man så mycket skit i produkterna. Vad innehåller allt lim, som man sätter ihop olika delar med? Och färgen? Jag ville försöka hitta ett sätt att recycla utan att tillföra en massa till de nya produkterna. Så vi tog kontakt med några fabriker som jobbar för de stora klädkedjorna och kom med ett förslag: De färgsorterar tygspillet i sina fabriker och vi tar hand om avfallet åt dem ­ – för att sedan tillverka nya textilier av det. Då behöver man varken odla ny bomull eller färga på nytt, så det påverkar miljön mindre än att använda till exempel ekologisk bomull.
– Men man ska komma ihåg att garnet bara en del av produktionen. Etiketter, förpackningar, frakt… vi är verkligen inte perfekta utan försöker förbättra alla delar kontinuerligt.

Hur tänker du kring konsumtion generellt?
– Jag brukar gärna ta bananer som ett exempel. Tidigare var ingen beredd att betala extra för ekologisk frukt. Idag säljs nästan bara ekologiska bananer. Jag tror samma sak kommer att ske i andra branscher. Sedan tänker jag själv mycket på hur mina barn och barnbarn ska ha det. Om vi inte försöker förändra produktionen och villkoren där varorna produceras, till exempel Indien, får vi ju hit en massa skit också! Tyget, fullt av kemikalier, kommer så småningom att brännas upp vår sophantering och påverka naturen här. Det vill jag motverka.

Så lydde rubriken på ett pressmeddelande som jag fick till jobbet från högskolan i Borås. Och visst ligger det mycket i det. Kolla här bara:

Rethink
Reuse
Reduce
Restore
Recycle
Redesign
Retur

Det handlar alltså om att återbruka gammal skåpmat, så att säga, på alla nivåer. På personnivå kanske det handlar om att göra shorts av de trasiga jeansen eller bygga bord av spillvirke. På samhällsnivå till exempel om att återvinna så mycket glas eller plast som möjligt för att slippa producera nytt hela tiden.

Själv har jag surfat runt ganska mycket och tittat på återbruk/upcycling på sistone. Många inredningsbloggar – särskilt de med lite loppis/DIY inriktning är riktiga skatter till inspirationskällor. Härom dagen snubblade jag till exempel över Livsglitter, som jag hittills inte läst men kommer att följa framöver. Hon har gjort detta fantastiskt fina bord (Foto Louise Hietanen), som jag verkligen tror går hem i stugorna, av en gammalvindslucka och rostiga järnhjul som hon fått från vänner.

På Facebook finns det en massa roliga grupper att följa för alla återbrukare och upcyclare också. En av de största och bästa är gruppen “Återbruka mera”, som jag bara älskar!
Tips – kolla in mattan gjord av gamla konsumkassar som publicerades 27 mars. Galet fin!
Gillar också gruppen “DIY – Gör det själv”.

Sedan finns det förstås många företag som satsar på återbruk. Återbrukshyttan gör fantastiskt fina vaser, lampor etc av gamla flaskor. Jag har skrivit mer om Anny och hennes företag här.
Eller Remade by, som precis tagit in de fina barnryggsäckarna av återbrukade markisdukar som ni ser överst i inlägget.
Eller Lindex, som låtit textilhögskolan i Borås göra nya kläder av föregående säsongers denimplagg. Drömmer till exempel om den här kimonon.

Det finns till och med utbildning i Recycle Design, vid Eskilstuna Folkhögskola, som man kan gå.

Gammalt är det nya nya! Och det känns allt annat än mossigt.

Kaffekopp gjord av sump, örhängen av gamla elkablar, blomkrukor av återvunnet papper och bordsskiva gjord av kaffesump,

Som de flesta säkert vet jobbar jag som trendredaktör på magasinet Hus & Hem. I morse var jag med om årets första höjdpunkt i inredningsbranschen: Stora Trenddagen där Trendstefan (Stefan Nillson) berättar om de starkaste trenderna som kommer under året.

Enligt Trendstefan är miljöfrågan trendig ungefär vart tionde år. Det är till exempel drygt 10 år sedan Al Gores film “En obekväm sanning” kom, och då gick miljöarbetet huvudsakligen ut på att sprida kunskap och information om dessa frågor. Tio år innan dess var miljöfrågan också hyfsat högt uppe på agendan. Jag kommer ihåg det eftersom det var en anledning till att jag sökte in på journalistutbildningen 1997.

Idag, 2017, är den största trenden: Skräp. Alltså produkter som är gjorda av återvunna material, upcycling och återbruk. Men den här gången tror jag att miljöfrågan är här för att stanna. Därtill är vi helt enkelt nödda och tvungna.
Det bästa är att det bara känns positivt och spännande! Om vi tar inredning som exempel: Nuförtiden är återbrukad design för det mesta väldigt snygg (se bara ovan)! För handen på hjärtat, om produkterna är fula, så kommer de inte heller att sälja särskilt bra.

Dessutom är skär hållbarhetsintresset genom alla branscher. När det gäller mat är “climatarian” hetaste ordet för året – alltså att äta på ett sätt som belastar jordens resurser så lite som möjligt. Det har jag skrivit om tidigare (läs  här). I byggbranschen byggs det allt mer av trä, och byggherrarna planerar till exempel för större möjligheter till delägande. Clas Ohlson och Filippa K är två exempel på företag som lånar ut sina produkter i “lånebibliotek”. I bilbranschen satsar allt fler varumärken på hybrider och/eller elbilar. Dagens trädgårdsmästare odlar både på höjden och bredden, över jord och under jord. Och det är bara några av alla exempel på spännande utveckling inom miljöområdet.

Ingenting av det här gör vår tillvaro sämre vad jag kan se. Tvärtom! Och det är också nyckeln till hållbar framtida framgång.

Läs mer här:

Nya mattrenden: Climatarian