Jag har faktiskt skrivit om detta under till manteldjur förut, klicka här för att läsa. Men nu verkar det vara nära på allvar, att sjöpungarna kan bli ett seriöst alternativ till fossila bränslen.

Företaget Marin Biogas AB i Lysekil odlar redan idag sjöpungar i stor skala. Nu inleder bolaget också ett samarbete med Luleå tekniska universitet (LTU) för att hitta ett sätt att tillverka bioetanol till bilar och andra fordon av sjöpungarnas cellulosarika ytterhöljen, alltså själva “mantlarna”, på ett effektivt sätt.

Förhoppningen är att sjöpungsbränslet kunna täcka hälften av den årliga etanolkonsumtionen i Sverige – och Energimyndigheten tror på projektet så pass att de beviljat ett anslag på 4,7 miljoner kronor till projektet.

Naturkraft får ibland en väldigt tydlig innebörd.

Foto: Wikimedia

En lösning på världens bränsleproblem stavas sjöpung (man bara måste älska det  namnet).

– Av de substrat som finns tillgängliga i dag, som exempelvis matavfall, är mängderna begränsade. Om man ska utöka biogasproduktionen i framtiden så måste man ha något ytterligare. Då kan exempelvis sjöpungar vara en pusselbit i helheten, säger Kalle Svensson, handläggare på Energimyndigheten till DN.

Biogas består huvudsakligen av metan och bildas när organiskt material – avfall, matavfall, gödsel och annat – bryts ned av bakterier i syrefri miljö. I Sverige används biogasen just nu mest till fordonsgas.

I Tyskland odlas grödor som sedan rötas till biogas – men den sortens odlingar är inte hållbara eftersom vi behöver åkrarna till att odla människoföda på. Därför vänder forskarna blickarna mot sjöpungen i stället och startar nu testodlingar i stor skala, bland annat för att undersöka vilken effekt detta har på havsmiljön.

Miljövinsten kan bli dubbel – sjöpungen renar nämligen havet från fosfor och kväve som i för stora doser leder till övergödning.

Sjöpungarna är förstås bara en möjlig lösning på framtida energikällor, som behöver kompletteras med fler. Men jag håller tummarna blå för ett lyckat odlingsresultat!