Meny

close

Veckans goda nyhet: Nu vet forskarna varför så många bin dör!

Det är förstås ingen god nyhet att bin dör. Utan bin, ingen mat. Men jag hoppas att forskarnas nya upptäckt kan leda till att jordbrukare sluta bespruta sina grödor med sådant som vi nu vet dödar våra bin.

Två olika forskargrupper har oberoende av varandra dragit slutsatsen om en av faktorerna som ligger bakom massdöden bland honungsbin och humlor. Och det är två skenbart ofarliga lantbrukskemikalier – Imidakloprid och Thiamethoxam – som dödar bina, enligt Videnskab.dk.

Insektsmedlet Imidakloprid kan förstöra bestånden av drottningar i humlekolonier. Eftersom drottningarna lägger äggen blir deras död även humlornas .

Tiametoksam, som är ofarligt, enligt dokumentation, visade sig påverka bina så att de förlorar sin känsla av riktning och därför dör innan de hittar tillbaka till kupan, enligt forskarna..

Och det är det här jag tycker är så läskigt med kemikalier. Till skillnad från läkemedel – som testas i flera år innan de släpps ut på marknaden – så är det ju typ tvärtom med kemikalier. Så länge man inte hittat tecken på att de är skadliga är det fritt fram att använda dem. Jag blir tokig på sådant!

Det finns förstås fler orsaker till binas död. Till exempel finns det inte längre tillräckligt med blommor som ger pollen och nektar under hela säsongen (bl a på grund av ensidigt nyttjade av markerna). De lider också av bostadsbrist (!): gamla döende trän som är idealiska för många vilda bin är allt mer ovanligt i skogslandskapet. Plus att stressen som bina utsätts för (pga brist på mat, bekämpningsmedel i grödorna etc) gör dem mer mottagliga för sjukdomar orsakade av virus, svampangrepp etcetera.

Det finns många sätt som vi gräver binas  – och vår egen–  grav på. Men jag hoppas och tror ändå att vi kommer att vända trenden. Tack vare forskning som denna.

Läs mer:
Bin och humlor kräver respekt!

Massdöden av bin är löst

Här är ditt kylskåp – kameran som minskar matsvinnet

Tänk att kunna skriva veckomeny – utan att behöva öppna kylskåpsdörren!

Själ springer jag fram och tillbaka och öppnar dörren när jag planerar. “Hur var det nu, har vi några ägg kvar. Sambal Oelek – tog jag inte det sista förra veckan?”, och så vidare.

Nästa månad lanseras tydligen kameran “The Smarter Fridgecam” i Storbritannien. Jag hoppas den kommer hit snart, för det låter väldigt bra. Enligt Aktuell Hållbarhet gör den trådlösa kameran det möjligt för användaren att alltid ha koll på vad man har i sitt kylskåp via mobilen. Förutom att skicka kylskåpsbilder till en app i användarens telefon påminner kameran om matvaror som håller på att passera bäst-före-datum.
Den kan till och med tipsa om recept, baserat på vad som finns i kylskåpet. Låter lite för bra för att vara sant, undrar vad det är för standard på de recepten… men nyfiken blir jag!

Extra bonus: En vanlig kyl öppnas i genomsnitt 20 gånger per dag, så när man kan se vad som finns i den utan att öppna så spar man förstås energi.

Kameran kommer att kosta kring tusenlappen, men det uppges ändå vara ett billigare alternativ till de smarta kylskåp som finns på marknaden.

 

Älgmagar kan vara nyckeln till bättre biobränslen

Foto: Wikimedia.

Gillar ni nörderi? Det gör jag. Forskning och sånt… Helst inom miljöområdet. Så när jag läste att älgar kan vara nyckeln till nya biobränslen blev jag förstås väldigt nyfiken!

Att hitta biobränslen som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion har varit ett hett utvecklingsområde några år nu (brukar läsa mannens Ny Teknik, där de ofta skriver senaste forskningen inom området).

Nu vill KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson studerat bakteriefloran i älgmagar i jakten på nya biobränslen (fråga mig inte var älgmagarna kommer ifrån…).

“Andra generationens biobränslen”, som de kallas, ska helst vara alternativ som människan inte äter – som halm eller trä.  Och det är tydligen bland annat processen med att bryta ner växtmaterialet som gör produktionen av biobränslen dyra att framställa (står det i grundartikeln som Aktuell Hållbarhet står bakom). Det är är också där älgens mage kommer in.

Syftet med forskningen är att få insikt i hur det går till när mikroorganismerna i älgens mage bryter ner fiberrikt växtmaterial. Älgens kost består ju till stor del av grenar och bark från olika träd. Och för att tillgodogöra sig näring från svårsmälta växtdelar behöver älgen ha särskilda mikrober i sitt mag- och tarmsystem, som producerar vissa typer av enzymer som älgen saknar. Dessa mikrober och enzymer har utvecklats under miljontals år, är väldigt effektiva och kan alltså vara lösningen på problemet med dyr  förädling av skogsråvara.

Jag säger det igen: Naturen är fantastisk!
Och en stor inspirationskälla till allehanda moderna uppfinningar. Sjöhästars svansar har varit förlaga till robotarmar, flugans öga leder vägen i utvecklingen av solceller, idén till att tillverka kardborreband fick schweiziske ingenjören George de Mestral då han började närmare på de kardborrar som hela tiden fastnade på hans kläder och i pälsen på hans hund när de vandrade i Alperna…
Så coolt att vi kan hitta så många lösningar i vår nära omgivning.

Läs mer:
Mer om naturens under

Studie av älgmagar ska leda till nya biobränslen