Meny

close

Dags att välja bättre. För din skull – inte min

– Mamma, du har blivit så ekologisk att du nästan är jobbig. Men det är mest bra!

Dottern sitter vid matbordet och plirar lite retsamt med ögonen efter att jag föreslagit att vi ska ta tåget till kalaset vi ska på samma kväll.

– Jag håller med. Som Lasse brukar säga ”Hoppas Liselotte är borta så att jag kan ta bilen till Hemköp (som för övrigt ligger ungefär 150 meter från vårt hus)”, säger grannfrun som kommit över på en fika.

Jag vet att min kära granne inte menar någonting illa med det hon säger. Men samtidigt sätter hon fingret på någonting jag upplever ganska ofta som uttalat miljömuppig. Det känns som att jag orsakar något slags dåligt samvete för att jag försöker leva på ett sätt som belastar miljön mindre.

Men det är inte för min skull ni ska förändra era liv. Jag kommer aldrig att tvinga någon att laga vegetariskt varje måndag. Jag kommer aldrig att inventera ditt badrumsskåp och döma dig efter vilka ansiktskrämer du har. Och jag kommer inte att skälla på dig när du köpt plastinredning från Kina, för att det var så billigt just den här veckan, i stället för mer hållbara alternativ av trä eller bambu.

Däremot hoppas jag att jag kan inspirera dig till att göra fler sådana val. För att det är bättre för din och dina barns hälsa att välja produkter utan flamskyddsmedel, bekämpningsmedel eller ftalater. För att du ofta tjänar på det i längden – både i form av pengar och tid som du slipper spendera på att leta nytt när plastprylen pajat efter bara en månads användning. Och, sist men inte minst, för att det är bättre för vår miljö.

För även om många av oss lever så skyddat att vi inte märker konsekvenserna av våra konsumtionsval och vår livsstil – än – så kvarstår faktum: Vi konsumerar jordens resurser snabbare än den levererar. Hugger ner urskog, utarmar våra jordar och tar upp fisk utan att låta bestånden hinna växa till sig. Framför allt släpper vi ut för mycket koldioxid från fossila bränslen, vilket leder till global uppvärmning och alla konsekvenser som följer med den.

Det är dags att välja bättre. Inte för min skull. Utan för dina barns och barnbarns skull.

 

Dags att börja återvinna våra kläder!

Söta tyger från Rifle Paper Co. Så fina att de borde reinkarneras. 😉

Varje år deponeras och förbränns över 4 miljoner ton (!) textilier – gardiner, täcken, kläder med mera – i EU. Bara 5 procent materialåtervinns. Samtidigt som vi vet att bomull (fortfarande vanligaste tygmaterialet) är världens mest besprutade gröda.

Det här går ju inte. Och det håller IVL Svenska miljöinstitutet med om. Därför ska de försöka hitta former för att automatisera sorteringen av textilier.
Jag kan tänka mig att det tar väldigt mycket tid manuellt – polyester i en hög, ull i en annan, bomull i en tredje. I värsta fall blandmaterial. Plagg med knappar och blixtlås som måste bort (antar jag)? Och så vidare..

Under 2015 genomfördes första fasen av det IVL-ledda forskningsprojektet SIPTex, Svensk Innovationsplattform för Textilsortering. Projektet har i liten skala testat teknik, där optiska sensorer känner av olika materialslag.

– Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli den länk som idag saknas mellan textilinsamling och en högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander på IVL Svenska miljöinstitutet.

Tänk om det fanns tygkontainrar, på samma plats där man lämnar all annan återvinning. Eller ännu bättre, att man kunde sortera och lägga allt i soptunnan hemma som jag skrivit om tidigare (se länk nedan). Håller tummarna för en snabb lösning på detta! =)

Läs mer:

Färgsortera mera! (Så slipper du åka till återvinningen)

Dagens julklappstips 15 dec: Inredning med växtkraft (info om ekologisk bomull på köpet ;-))

Recension

Test: Skimrande fint med färgbevarande hårset

Mádara Colour and Shine Schampoo.

Det här med färgbevarande schampon är jag generellt sett lite skeptisk till. Jag tycker inte det brukar vara så stor skillnad på hur länge färgen håller, oavsett om jag använder vanligt vårdande schampo eller sådant som sägs vara “färgbevarande”.

Därför känns det mer hederligt när Mádara går ut och säger att schampot och balsamet slätar ut frissighet och hjälper till att behålla lystern på färgen i stället. I det här fallet stämmer det dessutom.

Jag har inte haft så här fin glans i håret sedan jag var liten och aldrig hade behandlat håret med vare sig permanentvätska eller färg! Kan typ inte låta bli att slänga en beundrande blick på mig själv (håret!) när jag går förbi en spegel. Hej 40-årskris?!

Schampot gör att håret känns starkt och samtidigt mjukt och ger fantastiskt fin lyster. Doftar diskret av ros och örter och är  berikat med nordiska linfrön, hästkastanj och groblad.

Jag rekommenderar det här schampot både till dig som vill förbättra hårfärgen och till dig som “bara” vill att håret ska få sin lyster tillbaka.