Jag har väl nämnt att jag är lite galen i kläder? Det är riktig dregel-varning på H&M:s senaste “Conscious Exclusive”-kollektion!

Designteamet har tydligen sökt inspiration bland samlingarna på Musée des Arts Décoratifs på Louvren i Paris, och rotat i arkiven över de senaste 300 åren av haute couture. Resultatet är fantastiskt – och motbevisar verkligen “sanningen” att ekodesign är tråkig. Kläderna är skapade av återvunnen polyester, ekologisk siden, ekologisk bomull etcetera. Solglasögonen är gjorda av återvunna PET-flaskor och de art deco-inspirerade smyckena är till exempel gjorda av återvunnen denim.

Den 7 april släpps kollektionen på nätet och i utvalda butiker – och jag kommer att hänga på “”Lägg i shoppingbag”-knappen!

En riktigt god risotto tarvar en viss fettmängd, tycker jag. I gengäld behöver man inte äta så mycket för att bli mätt!

Sparrisrisotto
4 port

4 dl avorioris
1 liten gul lök, finhackad
1 dl vitt matlagningsvin
ca 300 g fryst grön sparris (halvtinad), delad i mindre bitar
ca 1,5 liter buljong med en tärning svampbuljong och en tärning grönsaksbuljong
50 g smör
1,5 dl färskriven parmesanost
Flingsalt och peppar

Servera till: halloumi

Täck botten med ett tunt lager olivolja och värm upp den.
Lägg i löken och fräs så att den blir genomskinlig men inte tar färg.
Rör ner ris, vin, och nedre delarna av sparrisstängerna.
Häll i hälften av buljongen och låt koka lite sakta, utan lock.
Späd kontinuerligt med mer buljong och låt sjuda 18-20 minuter totalt. Jag gillar när riset har lite tuggmotstånd.
När det är 5 minuter kvar av koktiden, lägg i sparristopparna och låt dem sjuda med.
Rör ned smör och parmesan och blanda väl. Smaka av med peppar och ställ fram flingsalt att strö över.
Servera med stekt halloumi – eller kanske en bit ugnsstekt laxfilé.

Foto: Ingemar Fries/Svenska bin

Det har väl knappast undgått någon att världens bin minskat kraftigt i antal. Åsa Gren, forskare vid Stockholm Resilience Centre, berättade  under en föreläsning i höstas om USA där de flesta odlare måste ringa “bigubben” när det är dags för pollinering av grödor – en tjänst som naturen (vilda bin i kombination med en del från bikupor) tidigare gjort gratis.

Utan bin, ingen skörd. Ingen skörd, ingen mat. Därför har allt fler börjat intressera sig för bin. Företaget Bee Urban sköter till exempel bikupor på taken till en mängd kontorsbyggnader i Stockholm och stärker på detta sätt företagens miljöprofil.

Nu vill branschorganisationen Svenska bin, med projektet Bee Welcome, även använda biodling som ett sätt att hjälpa flyktingar att få jobb.
“Vi vill ge nyanlända möjlighet till arbete och försörjning. Biodling är ett vanligt yrke i många länder, särskilt i Mellanöstern, Afrika och Asien. Vi vill ta tillvara den kunskap som finns hos flyktingar och nysvenskar”, skriver branschorganisationen i ett pressmeddelande.

Ju fler som odlar bin desto bättre. För miljöns, livsmedelsförsörjningens – och människans skull. Därför tycker jag att Svenska bin är veckans miljöhjälte!