Meny

close
Guide

Tre vanliga näringsbrister och vad de kan bero på

Visste ni att många människor idag lever med näringsbrister? Ofta utan att veta om det.

Tre av de vanligare bristerna hos oss i norden är den fleromättade fettsyran Omega 3, mineralet magnesium och solvitaminen vitamin D.  Näringsobalanser i systemet ger kroppen dåliga förutsättningar att fungera optimalt, och just dessa tre kan vara svåra att få i sig tillräckligt av via maten – även om du äter en bra, varierad kost.

Omega 3

De livsviktiga fettsyrorna omega 3 och omega 6 reglerar många processer i kroppen, och det vi vill åt är en bra jämvikt mellan dessa. Men  idag är det vanligt med en snedfördelning mellan dessa fettsyror och många får i sig allt för mycket av den inflammationsdrivande fettsyran omega 6 via ”modern mat” som vegetabiliskt fett, halvfabrikat, friterat, godis, kakor, margarin m.fl. Samtidigt äter man för lite omega 3, fettsyran som bl.a. minskar inflammationer, kronisk smärta och insulinresistens. Omega 3 finns som de flesta säkert vet i fet fisk som lax och makrill. Det finns även i kött från gräsbetande djur, ekologiska mejeriprodukter och ägg från glada, frigående höns. Tilläggas bör är att omega 3 även finns som ALA i vegetabiliska källor men denna form av omega 3 har vår kropp betydligt svårare att omvandla – till de essentiella varianterna DHA och EPA – och ta upp.

Magnesium

Magnesium är mineralen som påverkar kroppen på många olika sätt, och några av effekterna på magnesiumbrist är muskelkramper, förstoppning, migrän, depression, oro och benskörhet (magnesium behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium). En anledning till magnesiumbristen är det faktum att jordarna numera innehåller så låga mineralhalter samt att många äter en spannmålsbaserad kost där fytinsyra binder magnesium och andra mineraler. Även hård träning och mycket stress förbrukar magnesium snabbare. Magnesium finns naturligt i till exempel kött, baljväxter, gröna bladgrönsaker, frön och nötter som paranöt, mandlar och cashew.

Vitamin D

De undre hudlagren är den bästa fabriken för vitamin D. Men eftersom att UVB-strålar filtreras bort i atmosfären när din skugga är längre än dig själv (dvs under 45 % vinkel), så kan man på våra nordliga breddgrader bara tillverka D-vitamin några timmar runt lunchtid under sommarhalvåret. Mellan oktober och april ger solen i norra Europa inget vitamin D att tala om. Tillräckligt med D-vitamin behövs för celldelning, insulinkänslighet, immunförsvar och vår kognitiva funktion. När vi blir äldre förändras absorptionen i tarmen, och vid  glutenintolerans samt andra inflammatoriska sjukdomar kan upptaget sjunka avsevärt. Vitamin D lagras för övrigt i lever och fettvävnad och finns i fet, animalisk mat och mejerier.

 

Sist men inte minst. Om du känner att du behöver hjälp med att lägga om kosten så kontakta en certifierad kostrådgivare. Och det är alltid en god ide att ta kosttillskott av bra kvalitét för att stötta upp eventuella näringsobalanser och boosta kroppen lite extra i dessa tider.

♥ Följ mig på Insta @ wellnesswarrior.sofi

Livsstil

Så överlever du hösten – 10 tips från hälsocoachen

  • Äta mer frukt och grönt och försöka handla efter säsong (500 gram per dag är goals)
  • Prioritera fysisk aktivitet och försök få upp flåset några gånger i veckan
  • Ta tillskott av vitamin D och välj som vanligt produkter av hög kvalitet
  • Dra ner på koffeinet och drick inte kaffe efter kl 15-ish
  • Styr upp din hudvårdsrutin och anpassa produkter efter behov
  • Sömnhygien är ett stjärtigt ord men dina sömnrutiner ÄR viktiga för välmåendet
  • Behandla dig själv som du skulle behandla din bästa vän
  • Det som stressar mest vinner inte!
  • Försök vara utomhus en stund på dagen. Lunchpromenad, någon?
  • Ha något trevligt att se fram emot. Kanske en resa eller en skön massage?

 

Livsstil

Järntillskott som inte orsakar illamående och magbesvär

Idag hade jag egentligen tänkt skriva om pre-och probiotika men det blev denna högaktuella text om järntillskott istället – och nu ska jag berätta varför. 

Många kvinnor idag drabbas av järnbrist och det är ett relativt vanligt symptom om man har (riklig)mens, äter en strikt kost eller är gravid. Jag är ju själv gravid i skrivande stund och hade i början av graviditeten riktigt bra järnvärnden enligt min barnmorska. Men vid den förra kontrollen så berättade hon att mina värden sjunkit och att hon definitivt tyckte att jag skulle äta järntillskott om 100 mg per dag för att återställa mitt blodvärde, dvs. normalisera koncentrationen av hemoglobin i blodet.

Blodbrist, även kallad anemi, drabbar globalt sett cirka 15–20 % av alla gravida kvinnor och diagnosen i sig innebär att det finns för lite röda blodkroppen för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Den största majoriteten av blodbristdiagnoser ställs mot slutet av graviditeten, när barnet växer snabbt och därför tar upp mycket järn från mamman. Vidare finns det studier som visar på att en blodbristdiagnos kan ge en ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD hos barnet.

Hur som helst. Jag lydde såklart min barnmorska och köpte det järntillskott som kvinnan på apoteket rekommenderade efter att jag tydligt uttryckt att jag ville ha den varianten som var snällast för magen. Och enligt henne var detta Niferex. Så jag började äta niferex omgående och det tog inte lång tid innan min annars ganska tåliga mage kraschade och jag började må illa igen (mådde illa första 13 veckorna av graviditeten). Ska det verkligen behöva vara såhär?

Jag började i samband med detta konstaterande göra min egen research och jag kontaktade även kosttillskott-butiken Greatlife.se gällande tillskott av järn. Jag rekommenderades då att prova deras produkt Blood Builder från Megafood – ett kosttillskott baserat på whole food (riktigt mat) som visat sig öka hemoglobinvärdet och järnnivåerna, trots sin lägre dos av järn per tablett. Men mest intressant var självklart att jag med dessa tabletter förmodligen skulle slippa illamåendet och de supertrista biverkningar på mage- och tarm som många andra järntillskott uppenbarligen verkar resultera i.

Okej, väl värt att testa tänkte jag och beställde hem en burk. Nu har jag ätit järntabletterna i typ 3 veckor och har sluppit såväl illamående som trubbel med lilla (ok, numera stora) magen. Häromdagen fick jag även veta av min BM att mitt järnvärde gått upp sedan förra gången jag var där.

Summan av kardemumman? Strunta i tillskott av låg kvalitet och satsa direkt på produkter av hög kvalitet med hög biotillgänglighet, så slipper du både kasta pengar i sjön och må som en påse skit 😉 Win-win!

Kram Sofi, Hälsocoach

 

*inlägget innehåller sponsrade länkar

Bra och dåliga järntillskott

Megafood VS. Niferex

Livsstil

Mer fett åt folket!

Och då menar jag inte mättat fett och transfetter utan det goda och nyttiga omättade fettet 😉 Det fettet som minskar risken för livsstilsrelaterade hjärt-och kärlsjukdomar, ger din kropp energi och är bra för hormonerna och vårt allmänna välmående. De omättade essentiella fetterna är även superviktiga för hjärnhälsan och bra för huden. 

På bilden ovan ser ni tre av mina favoriter när det kommer till vettiga fettkällor; avokado, lax och valnötter ♥

Avokado – innehåller enkelomättat fett som även finns i bl.a kallpressad olivolja. Dessa oljor är kalas att ha på salladen, i olika röror eller varför inte starta dagen med en shot? Tänk dock på att dessa hälsosamma oljor inte ska hettas upp eftersom att de oxiderar vid hög värme och tappar sina positiva egenskaper. Stek istället i mättade fetter som kokosolja eller smör/ghee.

Lax – innehåller fleromättat fett, de essentiella fettsyrorna EPA och DHA. Dessa fettsyror är livsviktiga och det är dem du ska kolla efter i ingredienslistan om du äter tillskott av omega 3. Det finns nämligen olika omega 3-fettsyror, vilka kan bete sig lite olika i kroppen och ge lite olika effekter.

Valnötter – innehåller fleromättat fett, ALA, en växtbaserad form av omega 3. ALA, alltså alfa-linolensyra, kan till viss del omvandlas tlll EPA & DHA i kroppen men de kan inte jämföras med EPA & DHA från Marina källor som fisk, krill och alger. Detta beror på att ALA inte är har lika hög biotillgänglighet i kroppen och därmed inte är lika värdefull för oss människor som EPA/DHA, även om den också har hälsofrämjande egenskaper.

Mijö och hållbarhet 

Fisk är både gott och nyttigt så vill man äta det så tycker jag att man skall göra det. Men välj kvalitet framför kvantiet här! Ur ett hållbarhetsperspektiv så tycker jag att krilloljan har en miljömässig fördel gentemot fiskoljan med tanke på hur situationen ser ut ser ut med överfiske i våra hav – så det kan vara bra att tänka på om man äter tillskott av omega 3.

Det har även dykt upp ”grön omega 3” på marknaden där oljan kommer från odlade alger som mikroalgen Schizochytrium och dessa innehåller såväl EPA som DHA. Den senare låter lite som framtidens produkt, eller hur?!