Jag har under senaste året noterat att mitt hår har förändrats. Det har blivit mer frissigt, jag upplever det som mindre tjockt och helt enkelt sämre. Torrare, mer slitet och lite allmänt visset. Jag funderade på om det kunde ha att göra med att jag troligen är på väg in i för-klimakteriet. Och när jag läste på lite så gissar jag att det är klimakterie-hormoner som påverkar håret. 

Och sen trillade polletten ned för mig! Jag har aldrig fattat varför många kvinnor i 50-årsåldern plötsligt klipper sig kort – men nu fattar jag. Om håret blir tunnare och frissigare är det så klart mycket smartare och enklare att ha en kort frisyr.

Jag har fortfarande så pass mycket och tjockt hår att jag kan behålla min page – perfekta längden är typ mitten av halsen – ett bra tag till, men jag fattar att jag behöver en plan om håret skulle bli tunnare och mer frissigt längre fram.

Jag har också noterat att håret är svårare att tillgodose med hårvårdsprodukter, håret verkar ha bestämt sig för att enbart det dyraste är gott nog, haha. Mitt hår reagerar verkligen inte bra på budget-varianter av naturliga schampon (ofta baserade på mycket vatten, mindre aktiva ämnen och många förtvålande ämnen) och håret vill gärna ha hårinpackning betydligt oftare. High maintenance helt klart!

Som tur är har jag i övrigt inga klimakteriebesvär som påverkar mig vad jag vet. Hoppas på att en balanserad kost, yoga och mindre stress i livet kan dämpa eventuella besvär i framtiden. Men om håret är lite visset hoppas jag att det finns hjälp.

 

Äter ni tex vitaminer eller kosttillskott för håret?

Eller har ni testat tex hårvård som ska stötta hårväxten, tex detta? 

Kommentera gärna – tar gärna emot  tips! 

 

Veckans fråga: Hur ska jag ta hand om håret i klimakteriet?