Va? Är hon bakis på en onsdag? Nej, bilden togs i söndags, i soffan när jag var mitt allra mesta ömkliga jag.

Jag var på jättekul 40-årsfest i lördags och dansade i flera timmar – stegräknaren nådde till 8,6 kilometer! (Vi har en utmaning ihop, jag och maken, läs om den här.)

Och jag vaknade i söndags, inte så mycket bakfull med illamående och ont i huvudet, utan mer med en total och otroligt stor trötthet. Tror aldrig jag har varit så trött i kroppen någonsin i livet. Jag satt i soffan i princip hela dagen, kollade på realitys om hoarders, åt linschips och drack Schweppes Lemon (det som fanns i kylen) och norpade lite godis som jag hittade i skåpen.

Det är bara att acceptera – jag är gammal och orkar inte med så mycket längre, hehe.

Men här ser ni också ett osminkat ansikte, med trötta ögon, inte direkt någon gnista och verkligen inget glow. Efter en festkväll syns det mycket tydligt i mitt ansikte; huden blir grå och glåmig, jag får både påsar under ögonen och mörka ringar. Jag blir liksom “otajt” i hudens struktur, det dyker ofta upp röda prickar och blemmor efteråt – detta beror ju på sockerintaget som jag ägnar mig åt dagen efter – och det kan ta upp till en vecka innan jag har hittat tillbaka till mitt rätta glow.

Alkohol är ju ganska uttorkande, så det gäller att fukta på inifrån efter en blöt kväll, så att huden får hjälp att återställa fuktbalansen. Mina linjer är djupare dagarna efter, och det är just fuktbalansen i huden som orsakar dem. Jag ser också att mina ögonvitor inte är så vita, och att blodådrorna syns tydligare.

Med det sagt, jag tar det betydligt lugnare med festandet numera, för jag orkar inte vara så trött dagen efter – eller DAGARNA efter. Jag gillar inte effekten som alkohol + dåligt med sömn + socker har på huden och på mitt allmänna hälsotillstånd. Suget efter socker är inte så konstigt, eftersom vitt vin som jag ofta dricker, triggar mitt sockersug. En annan intressant sak som ofta händer dagen efter är att jag får träningsvärk i bröstkorgen. Visst är det konstigt? Någon som känner igen?

Jag vill också slå ett slag för #nomakeupselfie – för mig är det så normaliserat med smink, jag skulle knappast gå utanför dörren utan mascara och ögonbrynsfärg åtminstone. Jag är otroligt avundsjuk på alla naturligt snygga kvinnor jag ser som är helt sminkfria och ser smashing ut. Jag har sminkat mig så länge att jag har lärt mig att inte tycka om mitt “normala” utseende. Tråkigt att det är så, men jag tror knappast jag är ensam.

Här ser ni också mina “skönhetsproblem” – ljusa, knappt synliga ögonbryn + ögonfransar. Jag är så less på att måla ögonbrynen. Mascara går ju an, men jag funderar allvarligt på att åtgärda de där brynen alltså…

Sen ser ni också en del små pigmentfläckar högt upp på kinderna och under ögonen. Trots att jag aldrig lyfter mitt ansikte mot solen, alltid har spf på mig och alltid solglasögon i solen så kommer de små rackarna. De syns ju oftast inte under en foundation, men de blir tyvärr alltmer synliga. Också ålderstecken att “stå ut med” :)

Men hey. Jag är hyfsat frisk, har ett roligt jobb och en underbar familj. Och det var en riktigt rolig fest!

(Om 2 veckor är det dags igen, då är det dags för nästa 40-års kalas. Dags att ladda om!)

 

Läs mer: 

• Jag fyller 45 – och är pro-age, inte anti-age!

 

English: This is me – hung over, no makeup and totally wiped out in the sofa. I did have a blast last Saturday, but my skin is not happy about that…