Meny

Guide

Kemiska solskydd förstör vår miljö

Kemiska solskydd – alltså solskydd som innehåller syntetiska kemikalier som skyddar mot solens strålar – är inte bara tveksamma eftersom de kan innehålla hormonstörande ämnen, – rekommenderas inte till barn under 3 år, enligt Sahlgrenska Akademien – de belastar också vår miljö.

korallrev

Korallreven förstörs. En studie visar att ämnet Oxybenzone (Benzophenone-3) stör unga koraller och ämnet anses vara så giftigt att korallerna dör. Här skriver Times om studien. Forskare vill inte att man ska sluta använda solskydd, men att man ska välja solskydd baserade på tex titandioxid eller zinkoxid som inte har samma skadliga effekt på korallreven.

En annan studie vid Universitetet i Tel Aviv pekar på samma sak. Där konstaterar man att Oxybenzone (Benzophenone-3) finns i över 3 500 solskyddsprodukter över hela värden. Ämnet är hormonstörande för korallreven och man talar om att ämnet utgör ett betydande marint miljöhot.

giftigt_solskydd

I Australien har man länge undersökt hur korallreven mår och i Stora Barriärrevet talar man om att 2 tredjedelar riskerar att dö, främst på grund av den globala uppvärmningen. Australiensarna har också tidigt lärt sig vikten av att smörja in sig mycket i solskydd, så man räknar med att över 6 ton solskyddskräm hamnar i deras vatten varje år.

På Hawaii har man föreslagit att solskydd med just Oxybenzone (Benzophenone-3) ska förbjudas för att rädda öarnas korallrev. Senatorn Will Espero menar att konsumenter behöver veta vilka miljöskadliga ämnen som finns i deras solskydd.

uv_filter

Solskydden hamnar i våra sjöar. 

I Sverige har Naturvårdsverket undersökt svenska vatten och hittat höga halter av kemiska och svårnedbrytbara UV-­filter i vatten. Vissa av dem har även hittats i slammet i våra vattenreningsverk och i bottensediment i våra badsjöar.

Enligt professor Magnus Breitholz vid Stockholms universitet finns det också stor risk att vattenlevande djur i våra svenska vatten skadas av de kemiska uv-skydden. Här kan ni läsa en intervju med honom. 

Och på samma avdelning på universitetet har man kommit fram till att industriella produkter som exempelvis husfärg som innehåller UV-­filter måsta klassas som miljöfarliga på grund av att de är giftiga för vattenlevande organis­mer och vissa växter. Samma UV-­filter i kosmetiska produkter behöver inga varningar … Här kan ni läsa om den intressanta utredningen.

 

Svensk forskning – den har några år på nacken – visar att de kemiska UV-filtren 4MBC (4-metylbensyliden-kamfer) och 3BC (3-bensylidenkamfer) gör fåglar könlösa. Dessa ämnen finns även i makeup och i hårvårdsprodukter. Sedan tidigare vet man att 4MBC och 3BC stör reproduktionen hos möss, men forskningen på fågelembryon visar att deras könsorgan förändras så mycket att det kan vara svårt att ens könsbestämma dem. Läs mer här.

 

På många ställen där man kan få simma delfiner, måste man först duscha, eftersom man inte vill utsätta delfinerna för kemikalierna i solskydd som många turister har smort in sig i. Bra tycker jag!

 

Även det naturliga ämnet zinkoxid som används i naturliga solskydd är skadlig för miljön menar Naturskyddsföreningen. Så vill man vara på den säkra sidan rekommenderar jag solskydd med titandioxid först och främst.

 

Läs mer: 

• Undvik solskydd med syntetiska kemikalier som misstänks vara hormonstörande.

• Några av mina naturliga solskyddsfavoriter.

 

English: Chemical sun screens can seriously harm the environment. Opt for natural ones instead, and the waters, and everything living in it will thank you. 

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar

The Sustainable Society – små steg mot hållbarhet

Jag är numera medlem i ett bloggkollektiv som heter The Sustainable Society. Vi är 12 hållbara bloggare som varje månad skriver om olika teman inom hållbarhet. Tillsammans försöker vi inspirera och intressera våra och andras läsare att göra skillnad för klimatet. Vi finns samlade på Facebook också – följ oss här.

Där kan du som kanske också bloggar om hållbarhet, dela dina poster om hållbarhet också och nå ut till fler?

Detta är vår första post och temat är “Små saker som gör skillnad.” Och jag gillar det där med små saker, för det är så lagom att börja så. Istället för att hugga in och ta alldeles för stora tuggor. Risken är att man tappar aptiten, om ni förstår vad jag menar?

 

Och ibland är det svårt att göra rätt. Alltså, i andras ögon. Jag har nämligen stuckit ut hakan och tagit ställning eftersom jag tycker att ekologisk hudvård är bra. Så pass bra att det inte behövs någon konventionell syntetisk dito.

Men man får tydligen inte gå ut och sätta på sig en grön hatt utan att allt man gör ska vara hållbart. Enligt vissa, alltså.

Det funkar tydligen inte att bry sig om vissa ämnen inom hållbarhet och sen inte ha full koll på allt som är hållbart. Enligt vissa kritiker är man en hycklare då.

Jag vill gärna bli mer hållbar i allt jag gör, men man kan ju inte begära att alla som rensar ur sitt badrumsskåp från petroleumrester samtidigt ska plastbanta köket, byta ut alla möbler, sälja bilen, odla allt eget, sy sina egna kläder, samla allt skräp i en enda glasburk, sluta flyga till New York och samtidigt optimera sin energiförbrukning.

Nej, jag är inte 100 % hållbar i allt jag gör. Vem skulle klara av det?

Men jag gör så gott jag kan. Jag försöker sprida hållbar inspiration på den här sajten, tex. Jag startade den 2009 och sedan dessa har den vuxit ganska mycket – så kul att många nya hittar hit!

Man måste få låta saker ta sin tid. Annars orkar man ju inte – det blir övermäktigt. Och jag tror fortsatt på inspiration, att ta små steg och lära sig lite i taget.

the sustainable society

 

Så mitt konkreta tips i dag – för små steg mot hållbarhet – blir att kolla in de andra medlemmarna i The Sustainable Society, en förträfflig blogglista helt enkelt. Alla dessa toppbloggare har grymma tips på dagens tema:

 

Trevlig läsning. :)

 

English: Just joined The Sustainable Society – a group of 12 sustainable bloggers – trying to inspire our readers, one step at a time. 

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar
Livsstil

27 år utan kött

När jag var i 16-17-årsåldern började jag känna både fysiskt och psykiskt att det kändes fel att äta kött. Jag funderade på hur djuren hade det, kanske inte så mycket på deras individuella lidande, men på hur vi som människor “producerade” kött och fågel. Hur djuren var precis som vilka varor som helst i en fabrik. Hur vi hanterar djuren totalt utan känsla, enbart för att få köttfärs och korv, att det var en industri.

Jag insåg redan då att resursfördelningen var fel, att det var miljömässigt tveksamt att konsumera så mycket kött som vi gjorde. Att skövla viktig regnskog för att kor ska födas upp och förvaras. Och att skövla ännu mer regnskog för att odla soja som korna kan äta. Det finns massor av andra miljömässiga tveksamheter.

 

Jag läste Per Ragnars bok “Därför är jag vegetarian” som kom ut redan 1976. Jag minns att jag tyckte att alla de resonemang som fördes om varför man valt att bli vegetarian kändes vettiga; hälsoskäl, politiska skäl, etiska skäl och till och med religiösa skäl. Boken fick mig att verkligen bestämma mig och när jag var 18 år sa jag hejdå till kött, fågel och fisk.

På den tiden fanns det inte på långa vägar samma medvetenhet om vegetarisk mat som det gör i dag. Var man på restaurang fick man en tallrik med råkost och i skolan blev det mycket fil och flingor för mig. Men jag tvekade aldrig, jag kände att det var helt rätt, och de enda gångerna jag kunde bli sugen på kött var när jag var bakfull.

 

Efter 5-6 år började jag äta fisk. Jag vet egentligen inte varför det blev så, men då var ju fiskodling inte lika utbredd, och jag tyckte nog att fria fiskar fick leva sina liv på ett helt annat sätt än andra djur. Jag har inte ångrat det heller, men man mår ju illa när man ser dokumentärer om fiskodling. Och jag blir mörkrädd när jag tänker på hur fisket utarmas, hur bottentrålning förstör havsmiljön, och hur mycket miljögifter som fortfarande hittas i våra fiskar.

Jag har under de senaste åren börjat föra in mer plantbaserade alternativ i kosten, tex havreyoghurt istället för ko-yoghurt, och mandelmjölk istället för ko-mjölk, osv. Jag tycker det är godare och känns mycket vettigare. Jag kommer nog aldrig bli vegan, men jag föredrar ofta det helvegetariska alternativet om det är plantbaserat, inte om det är baserat på mjöl (äter inte gluten sen 3 år pga känslig tarm och för att skona min hud och övriga hälsa) som det ofta är, tänk vegetarisk pasta med ytterst få grönsaker.

vegan-sidekick-comic-1

Detta är hur JAG ser på det. Jag har aldrig dömt eller ifrågasatt den stora massan för att de väljer att äta kött. Jag tror aldrig jag ens ställt frågan om varför. Ändå har jag under alla år – främst de 20 första åren, hela tiden fått svara på frågan varför. Och så har jag mötts av kritik väldigt många gånger.

När jag var 19 och vegetarian och rökte samtidigt var det många som hade svårt att förstå – vegetarian blev man ju för att man ville vara en hälsosam friskus? Det blev en krock för många. Då fick jag förklara att tobaken inte var animalisk… :)

 

Som tur är börjar det vända. Nu är det ingen som tycker att det är så himla konstigt längre. Nu är det snarare så att det har blivit mainstream. Det öppnas nya vegokrogar, det startas vegotidningar, vego-tv-program, och det finns hur många vegobloggar och vegokokoböcker som helst.

Äter du ägg? 

Ja, jag är en typisk Stockholmsveggo = en som väljer bort kött och fågel. Eller fisketarian. Jag äter ägg, ost och smör.

 

Tror du att du någonsin kommer att äta kött igen? 

Nej. Det är inte en del av min livsstil. Dessutom tror jag att jag skulle bli ganska sjuk. Och min mage pallar nog inte kött. Det tar ju ganska mycket energi att smälta det. Möjligen om vi flyttade till skogen och grannen kom med vilt. Möjligen. Men det kommer troligen inte att hända. Dessutom kommer den ena forskningsrapporten efter den andra som bevisar att plantbaserad kost är den mest optimala för hälsan. Keep em greens coming!

 

 

Hur ställer ni er till vegetarisk kost? 

 

English: 27 years ago I decided to become a vegetarian. It was an ethical, environmental and a life style choice. Today nobody cares, but I’ve received quite a few questions about it during the years. 

  • 0 Kommentarer
  • Lämna en kommentar