Meny

close

DetoxLife

Hur du skyddar knät när du yogar.

Knät är en gångjärns led vilket betyder att det kan böja sig fram och bak. De flesta andra rörelser eller vridningar bör komma från fotleden eller höftleden. Men eftersom det ofta är det här kroppsdelarna som är stela eller mindre rörliga får knät ta smällar som kan göra ont.
All form av träning, dans eller för mycket stillasittande påverkar din kropp. Jag vet inte hur många jag känner som har problem med knäna av en eller en annan anledning. Ung som äldre det spelar ingen roll.

När jag började yoga och de 4 först åren hade jag ont i knäna till och från. Ofta uppstod smärta i det vänstra knät som är mer rörligt än det högra, alltså svagare muskler runt om knät.
Det var inte yogans fel. Min kropp behövde vänja sig med nya rörelser och att mina fotleder och höfter mjukas upp och stärkas. Jag är rörlig och har lätt att gå över min gräns i visa kroppsdelar.
Det handla mest om att bygga upp styrka i de små musklerna runt leder och ben. Inte låta de större kicka in. Har ni sätt en yogi eller dansare röra sig förstår ni lättheten jag pratar om.

Idag är jag tacksam för att jag fick bromsa ibland och lära mig om hur knät fungerar. Många anatomi kurser och timmar på mattan gör att när jag undervisar idag lägger mycket tid på fot, knä och höft.

Fot, knä och höft i samma linje:

Fotsulan ska vara aktiv med pigga tår, upplyft hålfot och grundad häl. Att bara stå och blunda och känna fotsulan är spännande. Lägg till den andra foten och benet och balansen mellan höger och vänster sida så kan man börja förstå hur kroppen sitter ihop.
Anledningen till att jag älskar Ashtanga Yoga är att serien är uppbyggd med solhälsningar och stående rörelser först. Här finns alla nycklar till de sittande och mer avancerade rörelserna. Många skador i knät skulle undvikas om alla la ner lika mycket tid på stående som tex handstående.

Det finns såklart ingen regel eftersom din kropp är unik och låt ingen lärare säga till dig om det känns fel i din kropp.
Du är din egen bästa lärare. Känns det fel när du är på en öppen klass säg till. Efter klassen fråga din lärare vad hon/han menade. Ibland behövs det lite mer personlig information eftersom klasserna kan var hur stora som helst. Våga fråga. Då kommer du också kunna ta ansvar för din egen kropp, den känslan är magisk.

Nåväl en generell regel är att i de stående positionerna som triangeln eller krigaren är att du vill hålla foten, knät och höften på samma linje. Vänder du dig mellan sidorna börja alltid med foten.
Lite som att du går med foten först när du promenerar, inte knät, höften eller axeln. Om foten och knät håller samma linje blir det lättare att hitta höften och bäckenet. Framförallt vrickar du inte till knät som annars dras mellan de två större och starkare kroppsdelarna.

  1. Nästa gång du yogar stå en stund med fötterna bredvid varandra. Blunda och känna av hur du väger din tyngd i fötterna. Hur du väger din tyngd i foten, benet och hela vägen upp i bäckenet.
  2. Stå en ben längd mellan fötterna och vänd dig mellan höger och vänster sida, håll händerna runt höften. Styr med fötterna, få med knät och känn hur höften rör sig och hur du kan styra rörelsen med foten.
  3. Sitt med benen rakt ut och lyft det med pek-fingrarna i knävecket. Rör knät fram och tillbaka för att få en känsla för rörelsen. Ska du böja på benet åt sidorna se till att röra mjukt från höften och dra inte in benet. Lyft det!
  4. Har du böjt in benet i korslagda ben ska fotleden ska vara lite aktiverad så att du inte hänger i yttersidan av foten. När du hänger i den yttre delen av foten hänger du i samma del av knät. Just där många får ont.  Eller lägg något som stöd vid knät
  5. När kroppen och du är “öppen” och du känner dig trygg kan man alltid gå vidare och avancera. Men skapa dig en bra grund att stå på först. Och våga fråga, undra och vara nyfiken för som ni vet går alla regler att böjas.Lycka till!Vill du yoga för mig finns jag HÄR på onsdag morgnar  7.30-8.30.
Stå, blunda och känn efter hur du står.

Stå, blunda och känn efter hur du vilar i kroppen.

 

 

5 minuters morgonyoga.

Ibland hinner man inte få till det i livet, stressen och vardagen tar över. Det är just de dagarna du kan behöva några minuter på yogamattan.

Jag börjar med att rull ut mattan och sitta och andas i ca 5 minuter. Försöker följa varje in och utandning, lära känna kroppen inifrån. Vilka impulser som får mig att försvinna iväg någon helt annanstans. Vissa dagar går det lätt andra dagar kan jag förundras hur långt bort från mattan och kroppen ens mindset kan vandra.
I vilket fall oavsett vet du lite mer om du mår när du fokuserat på att bara andas. Är jag stressad och flyger iväg brukar jag andas ut långsamt från magen och försöka släppa ut det som inte behövs. Släppa taget om det onödiga.

Andas in genom näsan andas ut genom munnen från magen och släpp dagen/ natten som gått. Gör samma sak igen och försök att släppa det som händer när du är klar med din stund på mattan. Och det tredje varvet så låt tankarna sjunka ner i sittbenen och till den plats där du sitter.
Det går lika bra att sitta på en stol om du har svårt att sitta på golvet. Men försök att sitta rak, med ett öppet bröst och utan att korsa benen med händerna på knät.

Efter jag suttit med mina andetag så riktar jag dem bak mot ryggen och skulderbladen. Nu andas jag bara genom näsan, det lugnar sinnet och blir mer fokuserat.

Jag förställer mig att jag har har ett segel i bröstet som jag vill fylla på bakåt med luft. Ryggen är den hårda stela delen av överkroppen och den kan behöva lite extra fokus. Det är lätt att vi bara andas ytligt och i den främre delen av bröstkorgen. Nu fyller jag på fram, ut i revbenen, upp i nacken och rygg.
Tillslut är det som att hjärtat sitter i mitten av kroppen och jag andas runtom och försöker fördela luften lika mycket fram, åt sidan och bak.
Och på samma sätt när jag andas ut försöker jag slappna av i samma delar av bröstet och ryggen.

Jag brukar försöka känna att hjärtat ska vara lika mycket öppet fram, bak utåt sidorna, upp och ner. En fin visualisering som jag försöker bära med mig resten av dagen. Om jag tappar den och kommer på mig själv tar jag bara några medvetna andetag för att påminna mig om vart jag hade mitt lugn, bortom stressen.

Lycka till!

 

  1. Sitt bekvämt
  2. Är du trött håll ögonen öppna och du har svårt med koncentrationen slut ögonen
  3. Tappar du fokus och försvinner iväg har du alltid en ny chans vid nästa andetag att koncentrera dig igen!
  4. Du behöver inte värdera eller bedöma hur det gick utan oavsett resultat var det viktigaste att du gav dig själv en egen stund.
  5. Andas lugnt

    Andas lugnt

Jag efterlyser fler lärare som Micheal Stone.

I`ve been reading about the passing of Micheal Stone a Buddhist teacher, yogi, psychotherapist, activist, father. Someone who was the favourite speaker and teacher of many people I know.
Sadly it´s thru his death that I started to look into what was his magic. So I can’t say I know alot about him just that he was very loved.
Why didn´t I try to find out before, who he was? 
 
  1.  First. For the last 17 years I´ve been on this path we call yoga. My first 12 years where intense. Courses, travels, teaching, learning, studying, stretching, breathing, asanas, books, mantras, sutras and life in general. I still feed from that firm root of knowledge but I think it wasn´t untill life really happened. When the shit hit the fan, that was when the real practice began. I´ve keept my teachers and stopped searching for new ones. 
  2. Second. This point is the most important. I stopped searching because I haven´t felt the presence of an “imperfect disfunctional” teacher. Whatever dysfunctional people have as a burden that weighs them down and stops them from blossoming. Maybe it´s a mental disorder, diet disorder, self inflicted addictions, depression, racial problems, gender issues, abuse. If that person keeps on fighting, moving on and making the problem a tool. I can relate to that. But I rarely find that people share this. I mean just because you where a party princess, slept around then grew up and made life changes. This isn´t what I`m talking about.
    That´s what everyone does more or less. We don´t like discomfort and hurt so we eventually try to find a way out of what hurts us.

    Maybe you don´t even need to change your lifestyle. Just control the ups and downs a bit and enjoy life more. Choose a different approach. The media overflows with this pink aura of happiness and I can´t relate to that. I understand that my cup of tea isn´t for everyone but I don´t think I´m alone here. I feel we need to be more open to the concept that somethings can´t be “fixed”. We need to adress and enhance certain issues enough to really begin to understand the “problem”. Just as easy as we now can talk about cancer. I would also love to see a world where the Micheal Stones could be more open and speak about their problems, not feel the need to hide

    what´s really their strength. I have this saying that I sometimes use when I teach.
    “We all have our demons. They will talk to you, seduce you,control you, you will try to control them, you will fail, you will try to force them away and not listen to what they have to say. But hopefully one day you will understand the strong pull they have is also the key into finding an amazing source of creation. If you just make enough space to be able to sit down with them and have a cup of coffee. They can´t be fixed but they will become the right tools when you heal. They will show who you really are”

More about Michael read HERE!

Trinity or fragments.

Trinity or fragments.