En av de bästa sakerna med jobbet som journalist är att man får chansen att träffa så många underbara eldsjälar. Man kan liksom ingenting på djupet själv – men får skriva om en massa stjärnor som gör det. Och så alla dessa eldsjälar, som driver projekt, kommer med nya idéer, uppfinner… Det är verkligen en ynnest att få träffa sådana personer.

I förrgår fick jag chansen att träffa en man som är både och. Kunnig, med ett hjärta som brinner. Här har jag sammanfattat en liten del av allt vi pratade om. Låt mig presentera Jan Franck, VD för Classic Textiles of Sweden, som verkligen försöker ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan.

Varifrån kommer ditt engagemang för miljön?
– Det började för ungefär 20 år sedan när jag besökte fabriker i Indien och fick se hur illa ställt det var. Jag frågade till exempel varför det inte fanns någon äldre som kunde lära ut hur man hanterar kemikalier. Svaret jag fick var drabbande: ”Det är ingen som jobbar med det här i mer än fem år, sedan dör man”. Förutom det och allt barnarbete, så reagerade jag också på kvinnas ställning. De hade inga rättigheter! Allt det hör ihop för mig.

Berätta lite om hur du och dina medarbetare jobbar med hållbarhet.
– Bomull är ju en miljöbov som slukar väldigt mycket vatten. Men även infärgningen kräver mycket vatten. Därför har vi fokuserat ganska mycket på att arbeta med det. Till exempel började vi fundera över hur vi skulle kunna ta vara på restvattnet i fabriken. Vi kom på – och det var inte jag utan en av mina medarbetare – att man kan tillföra kobajs i vattnet! Det som händer är att bakterierna som finns i avföringen ”äter upp” kemikalierna i vattnet, blir tunga och sjunker ner till botten medan resten av vattnet – nu renat – kan gå vidare i systemet.

På tal om infärgning: Jag har hört att det inte går att färga textilier på ett miljövänligt sätt. Stämmer det?
– Fixera färgen, menar du? Jo, det går. Det är ungefär som mästerkockarna brukar säga, allt hänger på råvaran. Det är ofta svårare, särskilt när det gäller färgtryck, men det går.

På senare tid har ni lanserat många återbruksprodukter.
– Ja, jag har funderat mycket på det där med recycling. Tanken är god, men i många fall tillför man så mycket skit i produkterna. Vad innehåller allt lim, som man sätter ihop olika delar med? Och färgen? Jag ville försöka hitta ett sätt att recycla utan att tillföra en massa till de nya produkterna. Så vi tog kontakt med några fabriker som jobbar för de stora klädkedjorna och kom med ett förslag: De färgsorterar tygspillet i sina fabriker och vi tar hand om avfallet åt dem ­ – för att sedan tillverka nya textilier av det. Då behöver man varken odla ny bomull eller färga på nytt, så det påverkar miljön mindre än att använda till exempel ekologisk bomull.
– Men man ska komma ihåg att garnet bara en del av produktionen. Etiketter, förpackningar, frakt… vi är verkligen inte perfekta utan försöker förbättra alla delar kontinuerligt.

Hur tänker du kring konsumtion generellt?
– Jag brukar gärna ta bananer som ett exempel. Tidigare var ingen beredd att betala extra för ekologisk frukt. Idag säljs nästan bara ekologiska bananer. Jag tror samma sak kommer att ske i andra branscher. Sedan tänker jag själv mycket på hur mina barn och barnbarn ska ha det. Om vi inte försöker förändra produktionen och villkoren där varorna produceras, till exempel Indien, får vi ju hit en massa skit också! Tyget, fullt av kemikalier, kommer så småningom att brännas upp vår sophantering och påverka naturen här. Det vill jag motverka.

“Bland svenska väljare finns ett massivt stöd för en politik som syftar till ökad jämlikhet. Fyra av fem väljare (78 procent) anser att det är viktigt att regeringen försöker minska de ekonomiska klyftorna i samhället och tre av fyra (73 procent) anser att ekonomiskt mer jämlika samhällen är bättre än samhällen med stora klyftor.”

Så skrev Daniel Muhonen och Per Sundgren på DN Debatt den 11 maj i år. Och jag tror att de är inne på någonting verkligt viktigt.

Jag tror nämligen att jämlikhet är roten till allt gott (märk väl – det betyder INTE att alla måste vara likadana!). Oavsett om det gäller ekonomisk jämlikhet, jämbördiga livsförutsättningar i stad och land, jämlikhet mellan könen – eller global jämlikhet för den delen. Och även när det gäller miljöfrågan.

Ser man på hur det fungerat globalt, till exempel när FN förhandlat om klimatavtal, så har utvecklingsländerna länge ställt krav på att de rika länderna går före när det gäller omställningar som gagnar miljön. Med rätta. Det är ju den rika delen av världen som står för största andelen utsläpp. Närmar vi oss varandra – genom att rika länder minskar sin energiförbrukning och/eller ställer om till fossilfritt medan utvecklingsländerna får bättre tillgång till energi på ett hållbart sätt så har alla allt att vinna.

Detsamma gäller förstås inom varje land. Ju större ekonomiska klyftor, desto större grogrund för missnöje och frustration. “Varför ska jag sopsortera när alla andra bara fortsätter lyxkonsumera”, liksom.

Och då spelar det ingen roll att många av oss svenskar har råd att åka utomlands någon gång per år eller att välfärden generellt har ökat. Det som sår split är ojämlikheten – att inkomstklyftorna faktiskt ökar i vårt land.

Det blir lätt lite “We shall overcome” över sådana här krönikor, men jag tror verkligen att chansen till att vi lyckas med en grön omställning mångfaldigas om vi människor känner att vi gör detta tillsammans. På så jämlika villkor som möjligt.

Foto: Washologi.

Här hemma blir det ganska mycket tvätt per vecka. Barnen har gympa två gånger per vecka, och sportar utöver det tre vardagskvällar i veckan, plus matcher på helgen. Jag själv tränar också, oftast tre gånger per vecka.

Det blir en del i tvättmaskinen, helt enkelt. Och det tär ju både på miljön och plånboken. Därför har jag skrivit en lista till mig själv och andra för att få in ett mer miljövänligt tvättbeteende (jag vet, det är lite mani över mina listor ibland – men jag tycker själv att de funkar för att sakta men säkert få in nya vanor :-)).

Tvätta mindre ofta
Träningskläder är en sak – men kläder som man har på kontoret eller skolan kanske inte behöver tvättas efter en användning. Det kan räcka med att vädra ur kläderna, om de inte doftar mycket svett. Sedan hänger jag dem på krokar bredvid sängen och använder 1-2 gånger till innan allt läggs i tvättkorgen. Färre tvättar gör att kläderna bibehåller färg och form mycket längre också.

Tvätta på lägre temperatur
Ibland behöver man “tvätta ur” maskinen på 90 grader för att det inte ska bildas beläggningar av smuts eller mögel därinne – vilket är en orsak till sur lukt på kläderna. Men generellt går det att tvätta många plagg på 30-40 grader (vilket förstås kräver mindre energi). Vi moderna människor smutsar ju sällan ner kläderna speciellt hårt.
Har förresten sett många tipsa om att lägga kläder i ättikslösning, 15-20 minuter, om de luktar surt. Har dock inte testat det själv än.

Fyll maskinen
Även om moderna tvättmaskiner anpassar vattenmängden efter hur mycket tvätt som läggs i, är det bättre att fylla maskinen eftersom det gör att du tvättar mer sällan.

Hängtorka
Få saker doftar så gott som tvätt som fått hänga och torka utomhus. Men även på vintern hänger jag tvätten, både för att skona kläderna och spara den energi som annars skulle förbrukas av torktumlare eller torkskåp. Det är i stort sett bara under magsjuketider som torktumlaren går…

Tänk till kring tvättmedel
För det första använder vi ofta för mycket tvättmedel – så man kan fundera över doseringen. De flesta tvättmedel är miljömärkta idag, vad jag kan se i butikerna, men det finns producenter som går steget längre och baserar sina tvättmedel på exempelvis vegetabilisk såpa (olika varianter finns hos Laplandecostore, Jordklok, Västerbottenssåpa m fl). Funkar suveränt, tycker jag!
Någon som testat tvättnötter? Det har inte jag, men det låter intressant.
Sköljmedel är inte heller någon höjdare. De innehåller ämnen som naturen har svårt för att bryta ner och förstör dessutom elasticiteten i kläderna.