Meny

close
Livsstil

Har ni sett – ekologiska sängkläder döpta efter mig!

Min kära bloggkollega Hannah Sjöström tipsade mig om något som nästan är ett “must have” i höst: Gudrun Sjödén har en hel kollektion hemtextil som går under namnet – tada! – Liselott!

Dessutom: Av ekologisk bomull! Kolla in här. 

Jag önskar att jag kunde skriva att jag är Gudruns hemliga musa, men så är det tyvärr inte. Jag blir nämligen väldigt lätt förälskad i människor som vågar gå sin egen väg och har starka versioner.
Gudrun Sjödén såg en målgrupp kvinnor som få andra varumärken vände sig till: Kulturtanten (en grupp som jag gärna erkänner mig till). Och nyckel till hennes långvariga framgång är nog just den: Att hon varit sin grundidé trogen med kläder i naturmaterial, gärna i glada färger och mönster och som riktar sig till kvinnor med ett kulturellt och socialt intresse.

Och framgångsrik är just vad hon är. Förra året sa hon så här i en intervju i Dagens Nyheter:
– Jag har fått ett erbjudande om att vara med i en bok som handlar om entreprenörerna som spränger miljardvallen. Vi är inte där än men det kommer vi att vara så småningom.

Respekt.

Hur som haver, fina ekologiska kläder och hemtextiler gör hon. Bland annat sådana som heter Liselott. 🙂

Guide

Vilken sorts textil är bäst egentligen – och några snygga sommarklänningar

Volangklänning i lyocellmix, H&M. Off shulder-klänning av ekologisk bomull, People Tree. Klänning i avslappnad modell, av tencel, Wearethought.com. Fairtrade-klänning, Gather & See.

Det har skrivits ganska mycket om hur vi kan konsumera mode på ett mer miljövänligt sätt – åtminstone i de nätverk jag är med i eller följer.
Allra viktigast är det att använda kläderna länge, enligt forskarna – det och fler tips har jag delat med mig av här.

Men om man ändå “behöver” en ny blus eller så: Vilket material är egentligen bäst?
Sveriges Konsumenter har satt ihop en riktigt bra lista, där de går igenom textila material, från A till Ö. Den hittar du här.

Om vi börjar från grunden: Kläder kan vara gjorda av antingen  naturfibrer eller konstfibrer.
Naturfibrer kommer antingen från växtriket, till exempel bomull och lin, eller från djurriket som silke eller ull.
Konstfibrer är just konstgjorda fibrer. Regenatfibrer är dock konstfibrer som är utvunnet ur ett naturmaterial, oftast trämassa från gran. Där är viskos och lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas på rent kemisk väg och är en slags plast som ofta utvinns ur petroleum – alltså fossil råolja (inte ett bra miljöalternativ!). Det vanligaste exemplet på slutprodukt är polyester.

När det gäller naturfibrer från djurriket kan man jämföra med matproduktion: Det går åt en hel del mark, vatten och foder för att föda upp djur. Samtidigt behöver vi ha lite boskap också. Naturskyddsföreningen skriver så här om naturbetande djur:
“Betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete.”
Så, it´s complicated, typ…

Ekologisk bomull är bättre än besprutad, men det går fortfarande åt mängder med vatten för att odla den. Det är ett problem.

Bästa alternativen just nu verkar vara naturfibrer från växtriket som inte kräver en massa bekämpningsmedel vid odlandet och som växer relativt snabbt: Hampa och lin.
Eller regenatfibrer: Lyocell/tencel och modal.
För att tillverka bambuviskos (som jag trodde var ett hyfsat bra alternativ) krävs tydligen stora mängder kemikalier, ungefär 5,5 kilo för ett kilo viskostyg.

Själv försöker jag hålla mig ifrån att köpa kläder helt och hållet. Jag behöver verkligen ingenting – utom möjligen en bra friluftsjacka. Men modejunkie som jag är har jag ändå surfat lite på fina sommarklänningar, se bilden ovan.
Gillar speciellt Wearethought.com, där man kan köpa kläder efter material!

 

Snart blir det lättare att återvinna dina kläder

H&M lanserar varje år kollektionen “Conscious Exclusive” där en del av materialen som används är återvunna, eller till stor del ekologiska.

Visste du att mer än 60 procent av textilierna som säljs i Sverige slängs i de vanliga hushållssoporna? Eller att vi i genomsnitt konsumerar över 13 kilo nya textilier per person och år i Sverige – alltså sammanlagt runt 130 000 ton om året? Och detta – det tål att skrivas igen – bara i Sverige!

Det står ganska klart att vi måste bli bättre på att återvinna våra textilier. Och att informera om att det går. Några av mina kollegor hade till exempel missat att man kan lämna in gamla kläder hos Lindex, Kapp Ahl, H&M med flera – trots att jag tjatar om sådant här hela tiden… 😉
En av svårigheterna hittills har varit att sortera textilierna på ett effektivt sätt.

Men nu pågår ett projekt, där bland andra Stockholm vatten och avfall, Gina Tricot och H&M deltar. Kläder och andra textilier som lämnas vid Bromma återvinningscentral skickas vidare till en sorteringsanläggning i Avesta. Där sorteras textilierna först manuellt innan de tas vidare till den så kallade SIPTex-maskinen, som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textil utifrån vilka fibrer den består av.
På så sätt kan man ta hand om stora mängder textil och få fram textilt material som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än vad man kan med dagens manuella sortering.
Det färdigsorterade materialet återvinns till bland annat trasor, nya produkter som bilmattor och rena bomulls- och ullfibrer.

– Tanken är att skapa en sorteringslösning som är anpassad efter textilåtervinnarnas och textilföretagens behov och därmed bli en länk som idag saknas mellan textilinsamling och högkvalitativ textilåtervinning, säger Maria Elander, projektledare för SIPTex.

Exempel på butiker som tar emot textilier – även trasiga (tipsa gärna om fler!):

H&M
Lindex
Kapp Ahl
Hemtex
Boomerang (gäller deras egna kläder)
Nude (gäller deras egna kläder)

Läs mer:
Mer fakta om textilavfall från Naturvårdsverket