Meny

close
Livsstil

Veckans vardagsvego: Brysselkålspaj

Jag försöker tänka lite mer på att äta grönsaker efter säsong just nu. I januari och februari är kål och rotfrukter bra val – bland annat brysselkål. Här är världens godaste paj på denna älsklingsgrönsak of mine (brukar även vara en favorit till påskbuffén, om du vill samla idéer i riktigt god tid ;-)).

Brysselkålspaj
5-6 bitar

Pajdeg:
2 dl havregryn
2 dl vetemjöl
1 krm örtsalt
75 g smör
1 kokt potatis
2-3 msk iskallt vatten

Fyllning:
250 g färsk eller fryst brysselkål
250 g keso
1,5-2 msk gräslök
1 tsk lökpulver
1 dl grädde
3 ägg
3 dl lagrad ost
0,5 tsk salt
citronpeppar

Sätt ugnen på 225 grader.
Dela smöret och potatisen i bitar. Lägg ner i en matberedare tillsammans med havregryn, vetemjöl och örtsalt. börja mixa och tillsätt vattnet. Kör ihop till allt precis gått ihop till en deg. Tryck ut i en pajform och ställ kallt i 20-30 minuter. Ta ut, nagga botten, och förgrädda i ca 10 minuter.
Koka under tiden brysselkålen nätt och jämnt mjuk. Skölj av med kallt vatten och dela i halvor. Rör ihop keso, gräslök, lökpulver, grädde, ägg och ost ordentligt.
Lägg först brysselkålen i det förgräddade pajskalet, häll sedan ostblandningen över. Grädda i 25-30 minuter i mitten av ugnen (tills ägg- och oströran stelnat och pajen fått fin färg).

Läs mer:
Guide till vilka grönsaker som är i säsong, http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=28098

Livsstil

Krönika: Naturen – så mycket mer än en turistattraktion

Naturen håller mig “Sane and sound” 😉

Jag växte upp i en familj som levde i, och av, skogen. Visserligen jobbade mina föräldrar inom myndighet och kommun men bären, fisken och älgköttet från skogen var viktiga för att få familjeekonomin att gå ihop. En generation äldre var beroendet ännu tydligare. Min farfar jobbade i skogen medan farmor tog hand om hem, barn och djur för husbehov.

Numera söker sig allt fler till skog och mark för rekreationens skull. För att få en välbehövlig paus från skärmtid och stressiga jobb. För att uppleva hur vacker och välgörande naturen är. Jag är en av dem.
För den som vill jobba med turism i exempelvis Norra Sverige innebär det här förstås möjligheter. Bygderna kanske avfolkas, och avstånden må vara långa, men de har sin vackra natur. Det gäller bara att komma överens med råvaruindustrin – gruvbolagen som vill bryta malm och skogsbolagen som vill avverka.

Men i tider där allt fler av oss inte är tydligt eller direkt beroende av naturen, så tappar många kontakten med den. Och därmed den djupa förståelsen för hur viktiga dess resurser är. Utan fungerande ekosystem – friska skogar, hav fulla av liv, näringsrika jordar – skulle vi inte överleva. Naturen är inte där enbart för nöjes skull.
Eller rättare sagt: De flesta vet förmodligen allt det här, åtminstone undermedvetet. Men lever inte därefter.

Det finns till exempel all anledning till att bli trädkramare. Dessa skogens giganter är helt fantastiska. Vissa av dem ger oss frukter, andra nötter. De ger oss virka att bygga och värma våra hem med. I städer kan de användas för att rena luften eller skydda mot hårda vindar. Träd stabiliserar jorden och minskar jorderosion. De binder kväve i jorden och ger samtidigt ätbara grödor bättre förutsättningar att växa sig stora. Till exempel. Och de är där, nästan gratis, bara vi ger dem förutsättningar att växa och må bra.

Det finns också anledning att älska växtplankton. Det är de som producerar vårt syre.

Eller att vurma för kiselalger. De kan användas som vattenrening eller gödsel inom jordbruket, eller för att förbättra upptagningsförmågan hos solpaneler.

Det här är bara tre exempel av alla miljoner djur- och växtarter som finns på planeten. Det finns otroligt mycket kvar att upptäcka som kan förbättra våra liv utan att det kostar för mycket – varken i reda pengar eller miljömässigt sett.
Bara vi har en sak klar för oss: Vi måste ha ett mer jämställt förhållande till naturen – där vi inte bara tar, utan också tar hand om.

 

Läs mer:
http://www.sverigesnatur.org/opinion/po-tidholm-ny-roll-landsbygdens-natur/
http://www.viskogen.se/vad-vi-gor/vart-bistandsarbete/agroforestry-sa-fungerar-det/
http://swedishalgaefactory.com

Recension

Test: Färga håret hennarött med Cultivators hårfärg

”Det luktar ju som ruttet sjögräs! Fast värre!”.
Det var dotterns hårda omdöme när jag blandade ihop den grågröna hårfärgen från Cultivator – som alltså skulle resultera i hennafärgat hår enligt förpackningen. Och jag måste hålla med henne. Färgen luktar inte godis. Men det är verkligen värt besväret, när färgen blir så fin – utan kemikalier – tycker jag.
Så här gjorde jag, steg för steg:

  1. Cultivators hennafärg består av pulver från två olika växter, uppdelat i 4 små påsar per paket. Jag, som har ganska långt hår, bestämde mig för att använda alla fyra paketen för att vara säker på att ha tillräckligt med färg för hela håret. Flammig hårfärg är ingenting jag går igång på personligen… Så här i efterhand hade nog 3 påsar räckt.
  2. Jag hällde pulvret i en bunke och blandade med varmt vatten (lite mer än ljummet). Sedan var det bara att röra tills konsistensen var ungefär som en lermask. Inte rinnigt, men inte kakigt heller (borde förstås ha mätt mängden vatten, men det gjorde jag inte).
  3. Plasthandskar på! Började med att massera in leran i hårbotten och jobbade mig nedåt topparna, framifrån luggen och bakåt – sedan åt sidorna. Jag brukar avsluta med att kamma igenom håret med en glestandad plastkam för att färgen ska fördelas jämnt över hela håret. Det är lite svårare att applicera färgen jämfört med ”vanlig” hårfärg, men inte så mycket.
  4. Virade ihop håret i en “boll” mitt på huvudet och tog på plasthättan som följde med i förpackningen. Färgen ska verka i 60-90 minuter, så jag lät den sitta i drygt 80 för att vara på den säkra sidan.
  5. Sedan är det bara att skölja ur färgen med ljummet vatten (inget schampo). Voila! Superfin färg som gradvis kommer att försvinna ur håret (två veckor efter färgningen är den lika fin som första dagen).

Testa! Just do it!

Relaterade Produkter